Nya EU-direktiv som zero emission och hög energiprestanda på alla byggnader till 2050, att minska växthusgaserna med 55 procent och energianvändningen med 38 procent till 2030 ställer fastighetsägare och byggare inför stora beslut med många frågetecken.
Text: Susanne Ringheim Kilje
EU har ett långsiktigt mål om att bli klimatneutralt senast år 2050 och ett mål till 2030 om att minska nettoutsläppen med minst 55 procent jämfört med 1990.
-Ja, det är en stor ambitionsökning eftersom vi ligger långt ifrån målen i Green Deal, som innehåller lagstiftningen om 55-procentsmålen. Green Deal rör också taxonomin, som att bankerna får ge rabatterad, ”grön” finansiering när det ska byggas grönt, säger Tomas Berggren, senior rådgivare på Energimyndigheten.
Energieffektiviseringsdirektivet innebär i praktiken att Sverige måste fördubbla sin energieffektiviseringstakt för att klara direktivets mål. En annan del i Green Deal är direktivet om byggnaders energiprestanda. Medlemsländerna har två år på sig från maj 2024 att införa Zero Emission Buildings, ZEB i nationell lag.
Tio procent bättre/nollutsläpp
Idag är kraven i byggreglerna ”nära noll energinivå”, NZB. Den nya standarden, ZEB – nollutsläpp – går ut på att alla byggnader ska bli ännu mer energieffektiva. Byggnader måste ha låg energiförbrukning och drivas av förnybara energikällor så långt det är möjligt. De ska heller inte släppa ut koldioxid och en energideklaration för hela byggnaden måste göras.
Energiprestandan ska motsvara “minst kostnadsoptimal nivå” och vara minst 10 procent bättre än tidigare nära noll energinivå. För offentligt ägda byggnader ska detta vara genomfört senast den 1:a januari 2028, i andra nya byggnader 2030 och för befintliga byggnader gäller 2050.
-Vi vet inte helt hur det ska göras. Direktiven måste implementeras i regelverk och på andra sätt förankras i verkligheten och kommuniceras, säger Tomas.
En tredjedel av all energi i Sverige går till byggnader. Tomas menar att det finns stora möjligheter att minska energiförbrukningen i befintliga byggnader.
-Generellt finns ett betydande renoveringsbehov i Sverige. Om man planerar en renovering bör samtidigt tänka energieffektivisering, för det finns väldigt mycket man kan göra på området, säger han.
Fönstrens roll
Stora energiförluster sker ofta i byggnadens klimatskal, där energi går förlorad på grund av dålig energieffektivitet. De bästa husen kan vara 20 gånger mindre energikrävande än de sämsta, säger han.
-Klimatskalet är jätteviktigt. Här finns stor potential till lönsamhet och det är en stark drivkraft för att vidta åtgärder, säger han.
Mellan 1995 och 2022 har energianvändningen i hus minskat med 26 procent per kvadratmeter, enligt undersökningar som Energimyndigheten har gjort. Myndigheten har gjort många undersökningar och enkäter som visar att det går att energieffektivisera utan stora investeringar och att vissa åtgärder är mer lönsamma än andra.
-Isolerglasfönster är en jättebra investering. Idag finns det riktigt bra fönster på marknaden, så att byta fönster är en lyckad åtgärd. Sådant som att byta dörrar kan också gynna klimatskalet och att isolera vinden, säger han.
Ventilera mindre
Att ventilera mindre, det vill säga att minska luftomsättningen utan att tumma på luftkvaliteten, att hålla rätt temperatur, styra och reglera ventilation, värme, kyla och vatten är andra åtgärder som sparar energi.
-Oftast när man energieffektiviserar så får man en bättre inomhusmiljö på köpet. Energimyndigheten har information på vår hemsida och energirådgivare i kommunerna som kan hjälpa fastighetsägare och privatpersoner att energieffektivisera rätt, säger han.
Tomas sitter med i olika grupper med fastighetsägare och marknadsaktörer som har fokus på att ta fram ny kunskap kring energieffektivitet och generera resultat som gynnar utvecklingen.
- Det gäller att nå dem som inte har kunskap. Fastighetsägare måste få hjälp med hur de ska tänka energieffektivisering och beslutsunderlag kring detta. Jag tycker att det är fantastiskt kul att se att det faktiskt går att minska energianvändningen.
Fakta
Energimyndighetens uppdrag är att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet i energisystem som är hållbara och kostnadseffektiva med en låg påverkan på hälsa, miljö och klimat. Myndigheten utför en rad undersökningar, ger ut rapporter och kan bistå med råd kring energieffektivisering.