I september klubbade regeringen delar av ett lagändringsförslag från Boverket som ställer retroaktiva säkerhetskrav på äldre hissar.
Text: Susanne Ringheim Kilje
Förslaget till lagändring berör framför allt två typer av hissar: hissar som helt saknar skydd i korgöppningen och hissar som har farliga innerdörrar. Det är ännu bara hissar med farliga innerdörrar som omfattas av det nya lagkravet.
Inom branschen går den här typen av gamla hissar ofta under benämningen ”Östermalmshissar” och har typiskt en korgdörr i form av en rör- eller saxgrind som skjuts åt sidan, i kombination med en schaktdörr ut mot våningsplanet. Konstruktionen innebär klämrisker och risk för att bli instängd mellan korg- och schaktdörr. Risken är störst för barn och husdjur, som är små. Om någon blir klämd och hissen börjar åka så kan det i värsta fall leda till döden.
- Om hissen har den här typen av farliga innerdörrar som innebär risker så måste den utrustas med ett lämpligt skydd i det tomma utrymmet. Man har på sig till oktober 2031 innan reglerna är tvingande. Men vi hoppas verkligen att fastighetsägare och bostadsrättsföreningar inte väntar med att åtgärda riskabla konstruktioner, säger Sara Berggren, generalsekreterare för Hissförbundet.
Riskerna välkända
Riskerna är välkända. Hissförbundet har tagit fram en rapport som heter ”Säkerhetsrisker med äldre hissar” och drivit arbetet med att uppnå större säkerhet i gamla hissar under många år. Det var bland annat därför Boverket satte i gång arbetet med att utreda riskerna, säger hon.
- Vi tycker att lagen är ett steg i rätt riktning, men vill också ha ett beslut om de 20 000 hissar i Sverige som helt saknar skydd i korgöppningen. Sådana hissar är vanliga till exempel i miljonprogrammen.
Dagens regelverk gör nämligen skillnad på hissar i arbetsfastigheter och hissar i bostadsfastigheter. För hissar i arbetsfastigheter infördes redan 2012 krav på skydd i korgöppningen, vilket alltså ännu inte har klubbats igenom för bostadshus.
- Lite märkligt, eftersom de allra mest sårbara i samhället – barn, personer med funktionsnedsättningar och äldre – framför allt finns i bostadshus, säger Sara.
Den stora faran med hissar utan skydd i korgöppningen omfattar potentiella dödsolyckor. Människor kan klämmas allvarligt i hissen av skrymmande gods eller riskera strypning om sådant som kläder eller väskor fastnar i schaktdörren.
- Så vi vill verkligen att regeringen fattar beslutet att lagen ska omfatta även dessa typer av hissar! säger Sara.
Säkerhetsansvaret ligger på fastighetsägarnivå och hos styrelsen för bostadsrättföreningen. Ansvaret kan inte kontrakteras ut.
Många gamla hissar
Sverige har Europas äldsta hissbestånd, där mer än hälften av alla hissar är äldre än 30 år gamla. Även hissar har en livslängd som innebär att de efter ental år behöver genomgå en modernisering. Efter cirka 20 - 25 år bör man göra en professionell bedömning av hissens status och upprätta en åtgärdsplan. Därför är det viktigt för fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att budgetera för detta.
Dessutom behöver inte bara nya hissar utan också äldre besiktas varje år. Men bedömningen görs efter de regler som gällde när hissen byggdes, så en godkänd besiktning betyder inte att du har en säker hiss, påpekar Sara.
Löpande underhåll av hissar är viktigt i sammanhanget, påpekar hon. I Boverkets föreskrifter om hissar och andra motordrivna lyftanordningar står det om ansvaret för ett förebyggande och kontinuerligt underhåll av hissen.
- Då gäller det att anlita en hissleverantör som har kompetensen. Du kan inte vänta tills någonting går sönder, då riskerar du både driftstopp och olyckor, säger hon.
Mörkertal för olyckor
Det finns ingen centraliserad insamling av data över hissolyckor, så mörkertalet är sannolikt högt, menar hon.
- Idag är det fastighetsägaren som ansvarar för att rapportera olyckor till kommunens byggnadsnämnd. Jag misstänker att få rapporterar smärre incidenter eller tillbud som kunde ha lett till olyckor. Vi önskar en central insamling av tillbud och olyckor – och givetvis att man alltid rapporterar incidenter med hissar.
Den nya lagen anger inte exakt vad som är ett lämpligt skydd, trots att du är pålagd att åtgärda farliga innerdörrar.
- Men det finns tekniska lösningar för detta och det behöver inte innebära någon jättekostnad, säger Sara.
Exempel på lösningar som används idag är att bygga bort det farliga utrymmet mellan dörrarna med plåtar på insidan av schaktdörren samt installation av säkerhetssensorer som stoppar hissen om någon är klämd.
- Tack och lov är dödsolyckor ovanliga och moderna hissar är ett mycket säkert transportsätt, tillägger hon.
Har du frågor om det nya lagkravet så kontakta din hissleverantör.
Fakta
Hissförbundet är sedan 1992 den svenska branschföreningen för företag som tillverkar, monterar och underhåller hiss- och rulltrappsinstallationer. Medlemsföretagen representerar över 80 procent av den svenska branschen. Hissförbundets verksamhet sker med fokus på påverkan, information och utbildning.