Växande näthandel och ökade krav på hållbar konsumtion är två kraftfulla trender som radikalt ritat om villkoren för handeln. Vi borrar djupare i framtidens handel och hur arkitekter kan bidra till utvecklingen av hållbara handelsmiljöer.
Staden som den främsta arenan där människor möts, umgås, handlar och roar sig – något annat är svårt att tänka sig. Men vad händer med staden när vi i allt större utsträckning väljer att hemifrån soffan klicka hem mat, kläder, prylar, möbler, konst..?
Om vi även fortsättningsvis vill ha besöksvänliga och livliga stadskärnor är kunskaper kring den fysiska handelns förutsättningar och behov avgörande. Det menar Fredrik Kjellgren, arkitekt och inredningsarkitekt på FOJAB, och Carl-Johan Viklund, arkitekt och handelsexpert som samarbetar med FOJAB.
– Det finns ofta önskemål om levande bottenvåningar och butiker i varje gathörn, men alla platser passar inte för handel, säger Carl-Johan. Var behöver handeln stöd och stimulans och var ska man ändra ett innehåll? Hur ska lokalerna utformas för att vara flexibla över tid? Hur kan vi arbeta med alla sinnen för att skapa attraktiva miljöer?
En destination för alla
Det var egentligen först under pandemin som internethandeln blev en reell utmaning för de fysiska butikerna. Såväl gallerior som cityhandel försöker hitta sina nya roller. Affärerna i city drar mot ett mer nischat utbud, ibland med ett mer exklusivt innehåll, mer upplevelsehandel än behovshandel.
Samtidigt är det viktigt att staden inte enbart blir en plats för en viss typ av konsumenter, utan en plats också för vanligt folk, menar Fredrik.
– Vårt uppdrag som arkitekter kommer att bli än viktigare de kommande åren om man vill behålla staden som destination för alla, säger han. Vi behöver studera de platser i städerna där det händer positiva saker idag, och ta efter dem när vi bygger nytt.
Koncept för återbruk
Parallellt med den ökande globala näthandeln finns en trend som verkar i motsatt riktning. Carl-Johan Viklund och Fredrik Kjellgren har gjort en studie åt Alecta kring hur köpcentrum kan utvecklas i riktning mot en hållbarare handel.
Studien resulterade i ett koncept kallat Loopen, en kommersiell plattform som stöttar den växande återbrukshandeln. Idag är många av aktörerna i den mer cirkulära ekonomin små och saknar resurser som de större kedjorna har. Loopen hjälper dessa mindre aktörer att samverka och nå ut. Genom placeringen i ett köpcentrum kan de nå fler, inte bara kunder som redan handlar second hand.
Men Loopen innefattar mer än handel. Förutom butiker med återbruk av varor och kläder har en svinnsmart restaurang kopplats till konceptet, liksom en co-working-yta, en kulturdel med bibliotekstjänster, kursverksamhet och en konsthall. Samt en verkstad för allmänheten där man själv kan laga, renovera och upcycla.
Lustfylld design
Det var en utmaning att sätta designen för ett så vittomfattande koncept och blandad målgrupp. Det övergripande temat var återbruk, men identiteten på projektet skulle passa både den breda massan och de redan invigda.
– När detta skulle uttryckas i designen kände vi att det inte räckte med att göra det hållbart och vackert utan att det behövde vara roligt och lustfyllt också. Hållbar design har en tendens att bli lite för tråkig och seriös. Vi ville göra något som bröt mot det, säger Carl-Johan.
Resultatet blev ett uttryck som är lättillgängligt men samtidigt har en djupare dimension. Inspirationen kommer från italienska Memphisgruppen från 1980-talet och deras djärva färgkombinationer, sinnlighet och dialog med historien.
– Hållbar handel har blivit något åtråvärt och vi ser att konceptet Loopen är högst aktuellt och relevant. En pionjär för framtidens handel, säger Fredrik. Det är här – i den fysiska handeln – vi som arkitekter kan sammanföra människor, upplevelser, identitet, platser och varor.