Text: Alarik Haglund
Fjärrkyla erbjuder, precis som fjärrvärme gör för uppvärmning, en energieffektiv lösning med liten miljöpåverkan för att kyla ner lokaler och bostadshus. Tillsammans med att kraven på komfort ökar gör det att efterfrågan på fjärrkyla i Sverige blir allt större. 2018 bidrog den varma sommaren till exempel till att det levererades 1,2 terawattimmar fjärrkyla, vilket var 27 procent mer än året innan. Medan omkring hälften av all uppvärmning i Sverige sker med hjälp av fjärrvärme är emellertid fjärrkyla, trots att Sverige ligger längre fram än många andra länder, än så länge inte alls lika vanligt. Många svenska energiföretag satsar därför på att ge fler tillgång till fjärrkyla, både genom att bygga ut befintliga fjärrkylanät och genom att bygga nya fjärrkylanät i städer som idag saknar fjärrkyla.
Fjärrkyla, som bygger på samma princip som fjärrvärme, innebär att man istället för att varje fastighet har sin egen eldrivna kylanläggning kyler ner vatten i en central produktionsanläggning. Det kalla vattnet pumpas sedan ut i ett fjärrkylanät och varje fastighet som är ansluten till nätet har en fjärrkylacentral där kylan i vattnet överförs till fastighetens eget kylsystem via en värmeväxlare. Efter att vattnet i fjärrkylanätet värmts upp leds det till slut tillbaka till produktionsanläggningen för att kylas ner på nytt.
Tack vare att ledningsrören i fjärrkylanätet är väl isolerade och grävs ner i marken, där temperaturskillnaden mellan det vatten som leds ut i rören och omgivningen utanför rören inte är så stor, blir förlusterna små.
Idag används fjärrkyla framförallt på sommaren för att ge ett behagligt och svalt inomhusklimat i lokaler som kontor, hotell, sjukhus och köpcenter, samt i mindre utsträckning i flerfamiljshus. Dessutom används fjärrkyla också i serverhallar och andra verksamheter som är känsliga för värme samt som processkyla inom industrin.
Kyla från kallt vatten och värme
Det finns flera metoder som kan användas för att producera fjärrkyla utan att varken förbruka stora mängder elektrisk energi eller använda miljöfarliga kylmedier.
En vanlig metod kallas för frikyla och utnyttjar kallt vatten från havet, sjöar eller andra närliggande vattenmassor som är tillräckligt djupa för att temperaturen nära bottnen ska vara låg även på sommaren. Det görs genom att det kalla havs- eller sjövattnet helt enkelt pumpas in i en produktionsanläggning, där det används för att kyla ner vattnet i fjärrkylanätet. På vintern går det också att utnyttja kylan i utomhusluften för att kyla ner vattnet i ett kyltorn.
En annan metod är värmedriven kyla, där spillvärme från industrier eller överskottsvärme från fjärrvärmeproduktionen utnyttjas för att framställa kyla. Ett exempel på detta är så kallad absorptionskyla. Värmen används då för att driva en kylmaskin som tar upp värme från vattnet i fjärrkylanätet genom att ett köldmedium, i form av vatten, förångas vid kraftigt undertryck och en temperatur på bara cirka tre grader Celsius.
En fördel som gör att absorptionskyla blir allt vanligare är att den på sommaren, då uppvärmningsbehovet är lågt, kan öka avsättningen för värme som produceras i bland annat avfallsförbränningsanläggningar.
Världens största fjärrkylanät
Vårt relativt svala klimat till trots är Sverige det land i Europa som ligger längst fram när det gäller fjärrkyla. Till exempel har Stockholm världens största fjärrkylanät, som kan leverera fjärrkyla i princip var som helst i centrala Stockholm samt i Nacka, Skärholmen, Tensta, Vilunda, Älvsjö och Kista/Akalla. Idag är nätet nästan 250 kilometer långt och förser flera hundra företag med fjärrkyla, men det fortsätter hela tiden att växa för att fler fastigheter som idag använder lokala kylanläggningar som drivs med el ska få tillgång till fjärrkyla.
För att producera kallt fjärrkylavatten som kan pumpas ut i fjärrkylanätet använder sig Stockholm Exergi under sommaren främst av frikyla som tas från sjövatten i Ropsten. Under de varmaste sommardagarna kan de emellertid även ta hjälp av traditionella kylmaskiner och värmepumpar, samtidigt som de har flera kyllager som genom att jämna ut toppar och dalar sparar en hel del resurser. Kyllagren, varav de två största finns i ett bergrum i Hornsberg och under Brunkebergsåsen, fylls på med kallt fjärrkylavatten på nätterna och vid andra tillfällen när behovet i fjärrkylanätet inte är så stort. Det lagrade kallvattnet kan sedan användas när behovet är större.
Vintertid återanvänder Stockholm Exergi värmen i det uppvärmda fjärrkylavatten som kommer tillbaka från fjärrkylanätet för att producera fjärrvärme på samma gång som vattnet kyls ner igen.
Utbyggnad i Linköping
I Linköping, där det pågår en omfattande expansion av fjärrkylanätet, producerar Tekniska verken större delen av sin fjärrkyla med hjälp av värmedriven absorptionskyla. Den värme som används för att driva absorptionskylmaskinerna är överskottsvärme från fjärrvärmeproduktionen i Gärstadverket, som är ett kraftvärmeverk där energi återvinns ur avfall. När behovet är som störst, under bland annat varma sommardagar, sätts eldrivna kylmaskiner in för att komplettera produktionen och under vintern används också frikyla från kyltorn.
Tekniska verkens satsning på att utöka fjärrkylanätet i Linköping innebär bland annat att nätet byggs ut till industri- och handelsområdet Tornby, där det finns många företag som är i behov av både komfortkyla och processkyla. Utbyggnaden av fjärrkylanätet i Tornbyområdet, som påbörjades våren 2017, kommer då den är färdig att göra det möjlig att ansluta omkring 55 nya fastigheter, med totalt cirka 120 kunder, till nätet.
Ett av de företag i Tornby som redan anslutit sig till fjärrkylanätet är Engströms Bil. Under den rekordvarma sommaren 2018 blev värmen i Engströms verkstad ett påtagligt problem och när de började titta efter lösningar beslutade de sig ganska snabbt för fjärrkyla. Efter att fjärrkylan kopplades in i juni 2020 har det, trots några riktigt varma dagar under sommaren, fungerat bra.
- Det är en smidig lösning som minskar vårt klimatavtryck och vi slipper allt underhåll som kommer med kylmaskiner och köldmedia, säger Ann Persson, som är kvalitets- och miljöchef samt fastighetsansvarig.
Storsatsning i Göteborg
I Göteborg inledde Göteborg Energi 2018 ett projekt för att koppla ihop fjärrkylanätet på fastlandet med fjärrkylanätet på Hisingen genom att dra en 2,2 kilometer lång ledning under Göta älv. Eftersom projektet krävde långa och komplexa borrningar under älven genomfördes det som ett trepartsprojekt tillsammans med Styrud och BAB Rörtryckning, som har kunskap inom schaktfritt ledningsbyggande.
På grund av att staden befinner sig mitt i en intensiv period av utveckling och expansion, och det därför är många projekt som ska genomföras samtidigt, har förutsättningarna för projektet ändrats ofta, men trots det har det enligt projektledaren Karin Söderqvist blivit väldigt lyckat och resulterat i att fler nu får tillgång till fjärrkyla.
Projektet med att dra en ny ledning under Göta älv är emellertid bara den första delen av Göteborg Energis storsatsning på fjärrkyla. Totalt kommer företaget att investera omkring 450 miljoner kronor i att göra en kraftig utbyggnad av fjärrkylanätet i centrala Göteborg. Utbyggnaden, som planeras pågå fram till 2035, ska tillsammans med möjligheten att ansluta nya kunder även ge ökad leveranssäkerhet och minskad miljöpåverkan.
- I centrala Göteborg ska flera nya stadsdelar växa fram och för oss är det avgörande att kunna erbjuda anslutning till fjärrkylanätet i takt med stadsutvecklingens behov och efterfrågan. Precis som med fjärrvärmen producerar vi fjärrkyla genom att ta tillvara de energiflöden som redan finns i Göteborg, vilket är både smart och effektivt, säger Göteborg Energis vd Alf Engqvist.
I första hand utnyttjar Göteborg Energi frikyla genom att omvandla kallt vatten från Göta älv till fjärrkyla. I andra hand kompletterar de med absorptionskyla som utvinns ur överskottsvärme från industrier och avfallsförbränning. Förutom att det gör fjärrkylan till ett betydligt mer hållbart alternativ än enskilda kylanläggningar som drivs av el bidrar det även till att minska bullret i staden.
Milstolpe för Norrenergi
Norrenergi, som sedan många år tillbaka levererar fjärrkyla i Solna och Sundbyberg, slutförde i januari 2021 en utbyggnad av sitt fjärrkylanät till Bromma, vilket var en milstolpe i företagets historia. Totalt är den nya ledningen 2,1 kilometer lång och sträcker sig från Solnaverket via Bällstaviken, Norrbyvägen och Ranhammarsvägen fram till Bromma Blocks-området.
Projektet, som startade under hösten 2019, har inte saknat utmaningar. Bland annat har man behövt korsa både Bällstaviken och den trafikerade Ulvsundavägen. Trots det gick det i mål enligt tidsplan och ett stort antal nya kontor, affärer och industrier får nu tillgång till fjärrkyla.
- Vi har haft en stor efterfrågan på vår kyla de senaste åren. Anledningarna är bland annat varmare somrar och högre krav på rätt inomhustemperatur för en bättre arbetsmiljö. Det känns otroligt roligt att vi nu kan svalka fastigheter även i Bromma, där NCC:s Hangar 5 är först ut, säger Mattias Tellrud, som är chef för marknadsutveckling på Norrenergi.
Med den nya utbyggnaden är Norrenergis fjärrvärmenät idag över 40 kilometer långt. Produktionen är 100 procent förnybar och sker med hjälp av frikyla från djuphålor med kallt bottenvatten i skärgården, överskottskyla från produktionen av fjärrvärme med renat avloppsvatten och kylmaskiner i Sundbyberg, Frösunda och Solna.
- Sommaren 2018 var en utmaning som vi har lärt oss mycket av. Många av våra kunder har gjort stora förändringar sedan dess för att kunna vara så resurseffektiva som möjligt. Vi har också optimerat våra anläggningar för att få ut bästa möjliga effekt, säger Mattias Tellrud.
För att hålla en jämnare produktion och distribution lagrar Norrenergi dessutom både kallt och varmt vatten i stora termosliknande ackumulatorer intill Solnaverket. Samtidigt som det ger vinster för klimatet förbättrar det också kvaliteten och säkerheten i företagets leveranser.
Sundsvall får fjärrkyla
Det finns också planer på att göra fjärrkyla tillgängligt i flera nya städer i Sverige. Bland annat tog man den 6 april 2020 det första spadtaget för Sundsvalls fjärrkylanät. Spadtaget, som togs utanför det nya moderna stadskvarteret Noten på Norrmalm, var starten på ett projekt som kommer att pågå i fyra år och som innebär en investering på 110 miljoner kronor.
Nu pågår den första etappen av projektet som innefattar arbeten på både södra och norra sidan av Selångersån, från Västra allén till Norrmalm och förbi storbron på den södra sidan. Totalt handlar det om en sträcka på drygt 1,2 kilometer.
- Fjärrkylanätet kommer, precis som fjärrvärmen, att byggas ut successivt under många år, säger Sundsvall Energis vd Anders Jonsson.
En av grundstenarna i det nya fjärrkylasystemet är frikyla från Sundsvallsåsen, vilket är en stor grundvattenåder som går under de centrala delarna av staden och som håller en temperatur på 7 till 9 grader Celsius året om. Planen är att hämta upp det kalla vattnet, som inte kan användas som dricksvatten, från stora brunnar vid Västra allén.
Med hjälp av värmedrivna absorptionskylmaskiner kommer överskottsenergi från Korstaverket och spillvärmen från industrin, som normalt används för att värma Sundvall, också att kunna användas för att producera fjärrkyla.
- Man kan fråga sig om Sundsvall verkligen behöver mer kyla, men både fastighetsägare och hyresgäster ställer allt större krav på komfort och bättre inomhusklimat i moderna kontors- och butikslokaler. El är en fantastisk resurs, men det finns andra och bättre användningsområden, som att ladda elbilar, än att använda den för att värma och kyla byggnader. Vi vill istället erbjuda en smartare lösning genom att nyttja överskottsenergi och naturresurser i form av vatten, säger Anders Jonsson.
Ett avtal har redan tecknats med den första kunden Diös, som kommer att koppla in fjärrkyla till det nya hotell de bygger i kvarteret Noten.
- Att välja hållbara lösningar och tjänster är en viktig del i vår strategi om stadsutveckling, men även viktiga aspekter för att kunna skapa trygga och hållbara städer, säger Sofie Stark, som är affärschef för Diös i Sundsvall.