Att se träd från fönstret är bra för hälsan – men hur kan vi försäkra oss om att nybyggda bostäder får tillräckligt grön utsikt och nya stadsdelar nog med grönska? FOJAB utvecklar ett verktyg som just nu testas på den nya Malmöstadsdelen Jägersro.
Grönska är bra för människors välbefinnande och har en rad påvisade positiva hälsoeffekter. Grönska är dessutom viktigt för den biologiska mångfalden, träd sänker temperaturen i städerna, reducerar dagvattenmängderna vid skyfall, minskar buller och förbättrar luftkvaliteten.
Många städer har både parker, stadsnära natur och bostadsnära grönska, men grönytorna tenderar att minska när bebyggelsen förtätas. 3-30-300-regeln är ett mått på grönska som fått spridning både nationellt och internationellt i planeringen av hälsosamma städer. Den handlar om att alla ska kunna se minst 3 träd från sin bostad, varje stadskvarter ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad och alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde. Men hur går man till väga rent praktiskt för att uppnå målen?
FOJAB har utvecklat ett verktyg som utgår från 3-30-300-regeln vid gestaltningen av nya kvarter eller stadsdelar. Med hjälp av FOJABs verktyg kan man redan på planeringsstadiet se avståndet till grönområden, den prognosticerade krontäckningsgraden i ett område och få en uppfattning om mängden grönska från fönstren i de tilltänkta bostadshusen – och anpassa gestaltningen därefter. Utsikten graderas från 0 till 5, där 5 innebär att hela synfältet täcks av träd och 0 som inte har utsikt mot något träd alls.
– I tidiga skeden handlar det inte om några exakta sanningar, men får man 0 på ena sidan av ett hus och 5 på den andra är det en indikation på att huset kanske bör ha genomgående lägenheter. Eller att sidan utan trädutsikt ska innehålla andra slags verksamheter än bostäder, förklarar Simon Kallioinen, arkitekt på FOJAB som utvecklat verktyget.
FOJABs 3-30-300-verktyg testas nu för första gången på Jägersro, en stadsdel i Malmö som ska utvecklas med drygt 4000 nya bostäder, arbetsplatser, handel, skolor och förskolor. Fastighetsägaren SMT Malmö Exploatering har ambitionen att Jägersro ska bli Öresundsregionens mest hållbara stadsdel, bland annat med stort fokus på de gröna miljöerna. Åsa Samuelsson, arkitekt på FOJAB, berättar om några insikter som gjorts:
– Kronträckningsgraden är svårast att nå och 30 procent är väldigt högt satt. Det är också en utmaning att definiera storleken på trädens kronor i en stadsdel under utveckling, där träden ännu inte är planterade. Ska man mäta kronan på ett träd som är nyplanterat, tio år eller trettio år gammalt? Det påverkar naturligtvis resultatet.
– Men oavsett definition ger verktyget en tidig och bra indikation på vilka delar som fungerar bra och vilka delar man behöver fokusera lite extra på. Behöver vi bygga större kvarter för att få in fler träd på gårdarna? Eller bygga mobilitetshus istället för parkeringsgarage för att möjliggöra stora trädvolymer på gårdarna? Kanske ska man sänka bebyggelsen i någon del av kvarteret för utsiktens skull, säger Åsa Samuelsson.
– Vi får inte heller glömma att man kanske inte bara vill ha skugga. En del vill också få in lite sol, säger Anders Hall, vd på SMT Malmö Exploatering AB. Nästa steg är att även koppla koldioxidberäkning till verktyget. Kan man snabbt beräkna ett överslag hur mycket kol träden binder och tydligt se de positiva klimateffekter vi bygger in i stadsdelen så skulle det verkligen hjälpa oss att nå visionen om den mest hållbara stadsdelen i Öresundsregionen.