Varje sekund slösas 3 500 kronor bort på grund av fel och brister i byggbranschen. De årliga kostnaderna uppgår till hisnande 111 miljarder kronor – motsvarande tre Öresundsbroar eller nästan hela statsbudgeten för utbildning och forskning. Enligt byggexperten Johan Smeds finns lösningen i projektets tidigaste skeden.
– Det går att minska sina förluster genom att projektera mera. All tid man lägger i början av ett projekt är väl investerad, säger Johan Smeds, byggingenjör och medlem i gruppen för tekniska specialister hos SBR.
Enligt Boverkets rapport går cirka 10 procent av produktionskostnaderna till rent slöseri på grund av bristfällig planering. Ytterligare 2-5 procent av kostnaderna går till att åtgärda direkta fel under byggtiden.
– Det finns olika typer av skador. Dels har vi skador som har att göra med byggnadsfysik när byggnader utsätts för väder och vind, dels fel som uppstår under själva byggskedet, förklarar Smeds, som är teknisk specialist inom Svenska Byggingenjörers Riksförbund (SBR).
Snabba regeländringar försvårar
En växande utmaning för byggbranschen är det höga tempot i regelförändringar. Nya EU-krav på klimat- och energideklarationer för byggnader är ett exempel på hur regelverket ständigt utvecklas.
– Det är ett merarbete som kräver ny kompetens och folk som gör det. Det tar 10-20 år innan nya regler blir fullt implementerade i byggbranschen. Där finns en naivitet från politiskt håll, säger Smeds.
Han menar att glappet mellan beslutsfattande och praktisk implementering är ett underskattat problem.
– Det är väldigt enkelt att ändra ett regelverk, men att få regelverket att bli implementerat så att folk använder det i hela branschen, från projektering till genomförande av byggprojektet till förvaltning, det är en helt annan sak.
De täta regeländringarna påverkar även branschens förmåga att bygga rätt.
– Det blir svårt att ha en bransch som kan sin sak när man ändrar reglerna för ofta. Har man ett regelverk som inte ändras och folk får tid att lära sig och hantera systemet, då får vi möjlighet att minska kostnader för byggfel, förklarar Smeds.
Kunskapsutbyte viktigt för kompetens
För att minska byggfelen är kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte avgörande faktorer, menar Johan Smeds. Han pekar särskilt på betydelsen av att dela både framgångar och motgångar.
– Det handlar om kunskapsöverföring. Att återkoppla ett projekt oavsett om det har gått fel eller om det blev rätt. Så att de som har genomfört ett projekt får möjlighet att berätta för andra. Den kunskapen får inte gå förlorad, säger Smeds.
Som medlem i Svenska Byggingenjörers Riksförbund (SBR) ser han hur organisationen aktivt arbetar för att främja detta utbyte.
– Det görs för lite i branschen i allmänhet, men inom SBR försöker vi skapa tillfällen där våra medlemmar får träffas. I seminarier berättar vi hur vi jobbar, vad vi jobbar med, vilka utmaningar vi ser. Vi har lokala avdelningar som utgör ett bra forum för att hålla kunskapen på en hög nivå.
SBR driver flera expertgrupper inom olika områden som projektledning, entreprenadbesiktning och tekniska specialister, där medlemmarna måste uppfylla särskilda utbildningskrav för att delta.
– Idag går det inte att bara gå en skolutbildning och tro att man är färdigutbildad. Byggregler ändras, branschregler ändras och forskningen går framåt. Det handlar om kunskap som måste hållas uppdaterad, förklarar Smeds.
Materialval och kompetens avgörande
– Det ligger ett stort ansvar på den som projekterar att välja och specificera rätt material, säger Smeds. Han påpekar att kontinuerlig kompetensutveckling är avgörande eftersom nya material ständigt tillkommer på marknaden.
– Det blir svårt att ha en bransch som kan sin sak när man ändrar reglerna för ofta. Har man ett stabilt regelverk som folk får tid att lära sig, då får vi möjlighet att minska kostnader för byggfel.