Finländska tunnelbanebolaget Länsimetro Oy har i miljöredovisningen för avsnittet Mattby–Stensvik kartlagt miljökonsekvenserna i samband med tunneldrivningen och bygget av de fem stationerna (Finno, Kaitans, Sökö, Esboviken och Stensvik) samt Mossbergets depå åren 2014–2019.
Miljökonsekvensbedömningen inkluderar uppföljning av byggarbetets effekter på grundvatten, sättning, ytvattennivå, jordmån, vattenförbrukning och avloppsvattenhantering under byggtiden, biodiversitet samt damm och buller från byggarbetsplatserna väster om huvudstaden Helsingfors
Brytningsentreprenaderna inleddes 2014 och slutfördes under 2018. Därefter fortsatte projektet med byggentreprenader på stationerna och i bantunneln som kommer att pågå fram till 2023.
Miljöredovisningen utgör en rapport om brytnings- och byggarbetet 2014–2019 beträffande:
- Råvaruförbrukning: sprängämnen, kemikalier, bränsle och betong
- Energiförbrukning
- Koldioxidavtryck
- Uppkomst och utnyttjande av stenmaterial
- Uppkomst av avfall och avfallshantering
- Effekter på grundvatten, marksättning, ytvattennivå och jordmån
- Vattenförbrukning och avloppsvatten
- Biodiversitet
- Damm
- Buller
- Intressenter och intressentdialog, feedback, miljökrav
I egenskap av byggherre uppmuntrar Länsimetro Oy sina entreprenörer att eftersträva bästa möjliga materialeffektivitet. Materialeffektivt byggande sparar naturresurser och minskar avfallsmängden, vilket även bidrar till lägre koldioxidutsläpp. Till exempel genom att utnyttja datamodellering i projekteringsarbetet och planeringen av olika arbetsmoment och materialinköp kan man undvika tilläggsbeställningar och onödig lagring på arbetsplatsen.
Ett sätt att förstå den enorma byggvolymen är antalet bergförstärkningsbultar som behövdes under brytningsfasen. Tunnlarna förstärks vid stationerna med cirka sex meter långa bergförstärkningsbultar. Enligt uppgifter från våra entreprenörer motsvarar bultarna som användes i genomsnitt en sträcka på 100 km per entreprenad. Då en bult är i genomsnitt sex meter lång motsvarar detta ungefär avståndet mellan Helsingfors järnvägsstation och Tavastehus.
Rapporten bedömde även sprängstenstransporternas miljökonsekvenser. Om man räknar ihop transportsträckorna för all sprängsten från både stationer och arbetstunnlar tur och retur får man en sammanlagd transportsträcka på 10 664 900 km. Det motsvarar ungefär 267 varv runt jorden.
Byggmaterialen står för 72 procent av koldioxidavtrycket
Rapporten visar även att merparten (72 %) av koldioxidutsläppen för projektet Mattby–Stensvik fram till slutet av 2019 skapades av olika typer av material, följt av sprängstens- och avfallstransporter (13 %) och bränsle (9 %). Omkring hälften av koldioxidavtrycket fram till slutet av 2019 uppkom under brytningsarbetet och hälften under byggfasen. De totala koldioxidutsläppen fram till slutet av 2019 uppgick till 90 800 tCO₂.
Grundvatten och flygekorrar
Resultaten fastställer även att projektets byggarbeten inte haft någon märkbar effekt på vattenkvaliteten i grundvattenrören. Uppföljningspunkterna som mäter sättning i byggnader har på många platser legat under mätnoggrannheten. Inga förändringar som avviker från det normala har upptäckts i ytvattennivån i Hannusträsket.
Viktiga habitat för flygekorren har identifierats i närheten av banlinjen i Finno, Kaitans och området Esboviken–Sökö. Dessa områden har beaktats i stationsplaneringen och byggprojektet har inte hotat flygekorrarnas livsmiljö. Metroschakten i området är placerade för att minimera störningarna. Förbindelser mellan trädtopparna, som utgör flygekorrarnas viktigaste sätt att röra sig, har bevarats.
Samarbete med olika intressenter har spelat en viktig roll i projektet. De viktigaste intressenterna ur miljösynpunkt är boende, företag och andra aktörer i närheten av byggområdet, byggföretagen, beslutsfattarna och ägarna, olika myndigheter samt den egna projektpersonalen.
Miljöredovisningen uppdateras under åren 2020–2023.
Källä: Västmetro AB
