En oroande trend av ökande företagskonkurser i Stockholm kan komma att påverka regionens ekonomiska tillväxt, enligt en ny rapport från Stockholms Handelskammare som analyserat siffror från kreditupplysningsföretaget UC. Under mars 2024 gick 811 företag i konkurs i Sverige, vilket är en ökning med 36 procent jämfört med samma period föregående år. Totalt under första kvartalet 2024 gick 2 859 företag i konkurs, en uppgång på 56 procent. Huvudstadsregionen står för 40 procent av landets samlade konkurser.
"Siffrorna är mycket oroande. Vi ser en tydlig trend där antalet konkurser ökar avsevärt, speciellt inom byggbranschen. Om denna utveckling fortsätter kan det få allvarliga konsekvenser för huvudstadsregionens ekonomiska tillväxt," säger Daniella Waldfogel, vice vd vid Stockholms Handelskammare.
Antalet konkurser har ökat med 56 procent inom byggbranschen och totalt har 594 företag gått omkull hittills under 2024, vilket motsvarar cirka sju företag om dagen. Situationen är också allvarlig inom hotell- och restaurangbranschen där antalet konkurser har ökat med 75 procent.
"Människor avstår från att besöka när räntorna är höga. Dessutom är det svårt för företagen att helt kompensera prisökningarna gentemot kunderna. De tvingas skära ner på redan små marginaler. Vi ser för närvarande en nedåtgående spiral inom många branscher som är direkt kopplade till det ekonomiskt utsatta läget," säger Carl Bergkvist, chefekonom på Stockholms Handelskammare.
Stockholms Handelskammare har tidigare i en rapport presenterat konsekvenserna av byggkrisen. Rapporten visade att byggkrisen kan eskalera om inga politiska åtgärder vidtas. I ett sådant scenario kan Stockholms- och Uppsala län uppleva ett produktionsbortfall på upp till 343 miljarder kronor fram till 2030. På nationell nivå skulle detta innebära ett produktionsbortfall på upp till 1 000 miljarder kronor.
Stockholms Handelskammare har därför efterlyst riktade åtgärder för att stötta utsatta branscher samt föreslagit breda tvärpolitiska överenskommelser inom bostadspolitiken för att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar byggsektor.
"Läget är fortsatt mycket allvarligt. Det krävs nu politiskt ledarskap, men reformagendan är frånvarande. Staten måste börja vidta åtgärder inom de branscher som har det svårast innan det är för sent. Annars riskerar vårt ekonomiska välstånd att drabbas över lång tid framöver," avslutar Daniella Waldfogel.