Många av Sveriges äldre byggnader byggdes i en annan tidsperiod med andra normer. En era innan moderna material, effektiv isolering och intelligenta fastighetssystem var verklighet. Samtidigt är målet i EU att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030. Byggnader är en stor bidragande faktor till utsläpp av växthusgaser och närmare 75 procent av EU:s byggnadsbestånd är idag ineffektivt avseende energianvändningen.
Av: Ulf Seljmer / Foto: Ulf Seljmer
För att nå EU:s övergripande mål att på 55 procent minskning av växthusgaser till 2030 måste byggnadssektorn minska sina utsläpp med 62 procent jämfört med 2005 års nivåer. En utmanande siffra när de äldre hus som ofta är "värst" också tillhör den grupp som till stor del saknar den uppkoppling och tekniska infrastruktur som är standard i moderna fastigheter.
Fastigheter byggda innan digitala system blev en del av fastighetsförvaltningen står inför stora utmaningar när det gäller att övervaka inomhusklimat och hantera energiförbrukning. Men i takt med ökande krav på hållbarhet och energieffektivitet måste även dessa äldre byggnader anpassa sig till moderna standarder. Med hjälp av smarta system för mätning och analys kan fastighetsägare idag få en mer detaljerad bild av sin energianvändning, vilket möjliggör välgrundade investeringar för en hållbar framtid.
Vilka byggnader saknar smart uppkoppling?
I Sverige är en stor andel av byggnadsbeståndet äldre och ofta bestyckat med föråldrad teknisk infrastruktur. Cirka 45 % av flerbostadshusen är byggda före 1970, och dessa byggnader har ofta bristfällig isolering och ineffektiva uppvärmningssystem, enligt Boverket. Även om 30–40 % av dessa byggnader har genomgått vissa moderniseringar, till exempel tilläggsisolering och fönsterbyten, saknar många fortfarande uppkopplade IoT-system som skulle kunna bidra till effektivare övervakning och styrning av inomhusklimatet. Sådana system skulle inte bara förbättra kontrollen över uppvärmningskostnaderna, utan också bidra till bättre luftkvalitet.
Boverket betonar vikten av energieffektivisering i äldre byggnader, där många saknar modern isolering och uppvärmningsteknik. Energimyndigheten uppskattar att äldre byggnader kan förlora upp till 50 % av värmen genom dålig isolering och gamla fönster, vilket leder till höga driftkostnader. Enligt SCB fanns det vid slutet av 2023 över 5,2 miljoner bostäder i Sverige, där en betydande del består av flerbostadshus byggda mellan 1951 och 1980. Detta innebär att många fastigheter riskerar att inte klara dagens energikrav utan nya tekniska lösningar.
Många fastighetsägare saknar idag en fullständig bild av sina byggnaders energiförbrukning och inomhusklimat i realtid. I takt med stigande energipriser och hårdare klimatmål blir det därför nödvändigt att införa lösningar som gör äldre fastigheter mer effektiva. Installation av smarta sensorer och uppkopplade system kan erbjuda en kostnadseffektiv metod för att få en helhetsbild av energiförbrukningen och förbättra inomhusklimatet. Sensorer som kontinuerligt samlar in data om temperatur, luftfuktighet och CO₂-nivåer ger värdefulla insikter, vilket hjälper fastighetsägare att fatta informerade beslut för att förbättra energieffektiviteten.
Behöver äldre byggnader smart uppkoppling?
Ja, särskilt om de ska möta framtida hållbarhetskrav. Äldre fastigheter är svåra att anpassa på grund av en ofullständig bild av klimatet inomhus. Detta kan resultera i både låg komfort för de boende och en hög energiförbrukning. Genom att utrusta fastigheten med sensorer eller smarta lösningar kan fastighetsägare övervaka och styra inomhusklimatet i realtid. Exempelvis kan ett smart uppkopplat ventilationssystem justera flödet efter behov, vilket inte bara sparar energi utan också säkerställer ett stabilt och hälsosamt inomhusklimat. Forskning visar att dessa justeringar kan minska energikostnaderna med upp till 20–30 % och samtidigt förbättra byggnadens klimatprofil.
För fastighetsägare med höga energikostnader kan smart uppkoppling vara ett kostnadseffektivt alternativ till omfattande renoveringar och energiuppgraderingar. Genom att anpassa värme- och ventilationssystem efter den faktiska användningen kan onödig energianvändning undvikas, vilket minskar driftkostnaderna och ger en mer hållbar fastighetsdrift.
Insikter bortom energibesparing
Fakta föder framsteg, så snart man börjar mäta inomhusluften så får man insikter och möjligen nya perspektiv. Visst kan man mäta manuellt, eller tillfälligt och se momentana värden men det ger inte en riktig bild av verkligheten. Som ett led i Linköpings satsning Climate Neutral 2030 genomför Sankt Kors ett pilotprojekt på Mjärdevi Center. Här har IoT-sensorer installerats för att samla in detaljerad data om inomhusklimat och ventilationsflöden i ett konferensrum. Dessa sensorer, utvecklade för att ge en komplett bild av luftkvaliteten, mäter partikelhalter, temperatur, CO2 och den totala mängden volatila organiska föreningar (TVOC). Data samlas in via Induos plattform, mydevices.cloud, vilket gör att fastighetsskötaren kan övervaka luftkvaliteten i realtid och snabbt reagera på avvikelser.
Under projektet identifierade sensorerna tillfällen när luftkvaliteten påverkades negativt, samtidigt som inte CO2-halten i rummet indikerade någon större mänsklig närvaro. Efter att kunden i samarbete med sin städfirma noggrant undersökt situationen, upptäcktes att starkare rengöringsmedel, som tidigare använts under pandemin, oavsiktligt hade använts vid ett fåtal tillfällen. Tack vare dessa insikter agerade städfirman omedelbart och återgick till att använda de produkter som är bättre anpassade för den nuvarande arbetsmiljön efter pandemin. Data ger en tydlig fördel i äldre byggnader där det är svårt att förutse och hantera förändringar i luftkvalitet och temperatur på grund av föråldrade system eller på annan påverkan.
Slutsats: IoT som nyckel till energieffektivitet i äldre byggnadsbestånd
För fastighetsägare som vill förbättra sina byggnaders klimatprestanda är IoT ett viktigt verktyg. Genom att installera smarta sensorer kan de omvandla äldre fastigheter till hållbarare och energieffektivare miljöer utan att göra omfattande renoveringar eller för att ge insikter för en renovering. IoT-teknik kan öppna nya dörrar för energieffektivisering och hjälpa Sverige att nå sina klimatmål. Med ny teknik är det möjligt att anpassa fastighetsdriften efter verkliga behov och erbjuder en väg framåt för hållbarhetsarbete i äldre byggnader – en utveckling som både fastighetsägare och hyresgäster kan dra nytta av.