I början av 2025 går den finska byggbranschen in i en ny era med införandet av den nya bygglagen. Lagen integrerar klimatåtgärder i bygglagstiftningen på ett detaljerat sätt och ställer krav på betydande förändringar inom byggsektorn. En av de mest framträdande förändringarna, sett ur perspektivet av el- och VVS-tillverkare, är kravet på datamodeller samt detaljerade analyser av energi och klimat.
Den nuvarande markanvändnings- och bygglagen (132/1999) och dess tillhörande förordning (895/1999) har reglerat byggsektorn i Finland sedan tidigt 2000-tal. Under åren har flera ändringar och tillägg genomförts, men den förändrade verksamhetsmiljön har lett till behovet av en fullständig översyn av det juridiska ramverket. Detta behov förstärks av EU
”Sustainable Finance Taxonomy”, vars första delegerade akt om kriterier för att begränsa och anpassa sig till klimatförändringar publicerades 2021. Du kan läsa mer om den nya lagen på miljöministeriets webbplats.
Det reviderade rättsliga ramverket sätter fokus på ansvar, kvalitet och hållbar utveckling inom den finska byggbranschen. Målen inkluderar att minska koldioxidavtrycket, förlänga byggnaders livslängd och förbättra byggkvaliteten. Lagen främjar också smidigare byggprocesser, cirkulär ekonomi och digitalisering. Den nya bygglagen träder i kraft den 1 januari 2025.
Nyckelbegrepp i den nya lagen: BIM, IFC, digital tvilling, LCA, EPD och GWP.
Ett centralt begrepp i den nya lagen är BIM, som står för Building Information Modelling. BIM innebär en mer samarbetsinriktad och informationsdelande metod genom hela byggprocessens livscykel.
BIM kan använda flera olika filstandarder, där IFC, eller Industry Foundation Classes, är en av de mest betydelsefulla. IFC är en öppen standard som definierar filformat och datastrukturer för datamodeller inom byggindustrin. Den möjliggör överföring, delning och interoperabilitet av datamodeller i olika programvarumiljöer, vilket främjar effektivt samarbete mellan aktörer i olika faser av byggprojektet.
En digital tvilling skapas när ytterligare information läggs till i en datamodell och hålls uppdaterad, vilket ger en dynamisk representation av ett fysiskt system. Om materialändringar beslutas på en byggarbetsplats, ska dessa ändringar dokumenteras och integreras i datamodellen. Med den digitala tvillingen kan aktuell information delas i realtid under byggprojektets olika faser och vid framtida underhåll.
LCA, eller livscykelanalys, är en metod för att bedöma en byggnads miljöpåverkan under hela dess livscykel, från råvaruanskaffning till byggande, användning, underhåll och slutligen rivning eller återvinning. Genom LCA blir det enklare att identifiera och utvärdera olika miljöeffekter, som växthusgasutsläpp, resursanvändning och ekologiskt fotavtryck, vilket leder till mer informerade beslut under projektering och konstruktion.
EPD, eller miljövarudeklaration, är ett standardiserat dokument som bygger på accepterade metoder som livscykelanalyser och syftar till att objektivt bedöma och jämföra en produkts miljöpåverkan. En EPD ger information om olika aspekter, såsom energiförbrukning, växthusgasutsläpp, vattenanvändning och materialursprung.
Sammanfattningsvis ger LCA en övergripande bedömning av en produkts miljöpåverkan under hela livscykeln, medan EPD tillhandahåller kortfattad och standardiserad miljöinformation som underlättar datadrivna beslut och kommunikation. En EPD kan ses som en sammanfattning av miljöinformationen från en LCA.
En annan viktig term är GWP, eller Global Warming Potential. Enligt Eurostat beskriver denna term den relativa effekten av en viss växthusgas, inklusive dess varaktighet i atmosfären. GWP möjliggör jämförelse av klimatpåverkan från olika växthusgaser och utvärdering av den totala klimatpåverkan från produkter eller processer under hela livscykeln. GWP-värden finns ofta i LCA-rapporter och EPD och är viktiga för att bedöma och jämföra olika produkters miljöpåverkan.
BIM i framkant
Den nya bygglagen initierar övergången från traditionell 2D-projektering till 3D och digitala metoder. Enligt avsnitt 60 i lagen krävs en digital modellbaserad plan som en del av bygglovsansökan. Den digitala modellen ska inkludera byggnadens placering, geometri och form i 3D, samt annan relevant byggnadsinformation, och lämnas in till myndigheterna i maskinläsbart format. Avsnittet fastställer också att planer för reparationer och ändringar ska lämnas in på liknande sätt. Det innebär att byggnader måste digitalt modelleras vid bygglovsansökan, och modellen måste hållas uppdaterad under hela byggprocessen. Implementeringen av bygglov i form av en byggnadsinformationsmodell skjuts upp med ett år och kommer att krävas från den 1 januari 2026.
Många el- och VVS-tillverkare har redan insett potentialen hos BIM och anpassat sin verksamhet för att ligga i framkant av digitaliseringen. De har utvecklat digitala modeller av sina produkter, så kallade BIM-objekt, som kan integreras i byggnadens datamodell. Detta möjliggör en smidig byggprocess, från projektering till implementering och underhåll.
Miljökrav och deras påverkan på el- och VVS-tillverkare
Den nya bygglagen har även andra praktiska effekter för el- och VVS-tillverkare. Enligt avsnitt 61 ska bygglovsansökan åtföljas av bland annat energi-, klimat- och materialdeklarationer. Kraven är stränga och ställer betydligt högre krav på noggrannhet i projekteringsmodellernas datainnehåll.
El- och VVS-tillverkare som verkar på internationella marknader bör vara medvetna om att liknande lagar redan finns i Sverige, Norge och Danmark, som kräver miljöbedömningar och LCA
för byggnader. I Sverige infördes krav på klimatdeklarationer för byggnader i början av 2022, med tröskelvärden som infördes året därpå. I Danmark trädde nya byggregler i kraft med tröskelvärden under 2023, och i Norge infördes krav på LCA i byggbestämmelserna under samma år, med förväntade tröskelvärden i kommande år.
I de nordiska länderna finns det antingen en nationell allmän utsläppsdatabas, eller så är en sådan på väg att publiceras. Finlands miljödatabas, CO2data.fi, har skapats baserat på EPD
från Finland och andra nordiska länder samt Tyskland. Denna offentliga databas innehåller allmänna värden som kan användas för produkter, men den uppmuntrar också användning av korrekta EPD-data, eftersom dessa exakta värden från produkterna vanligtvis är mer konkurrenskraftiga.
El- och VVS-system står för en betydande del av koldioxidutsläppen under hela livscykeln av en byggnad. Dessa system har tidigare inte beaktats ordentligt i livscykelanalyser, vilket har lett till en underskattning av deras koldioxidavtryck. Samtidigt är det i många tillverkares intresse att den faktiska miljöpåverkan från energieffektiv och utsläppssnål utrustning beaktas. Det räcker inte längre med att utrustningen är energieffektiv och utsläppssnål; den måste också vara digital. Detta utgör både en stor utmaning och en möjlighet för el- och VVS-tillverkare.