Äntligen är Hisingsbron – den nya länken mellan fastlandet och Hisingen i Göteborg – färdig ljussatt och kan stråla av ljus som självklart är funktionellt, men inte minst skapar ett uppseendeväckande konstverk när det mörknar ute. Hisingsbron vann nyligen den internationella IABSE Awards 2023 i kategorin små väg- och järnvägsbroar.
Av: Susanne Ringheim Kilje Foto: Patrik Gunnar Helin/Studio Ketchup
Hisingsbron bidrar till att utveckla stadskärnan i Göteborg och knyter samman de två sidorna av Göta älv. Den invigdes 2021 och i våras öppnades Hisingsbrons trapptorn, med hiss och trappa upp till bron för cyklister och gående.
Nu är också pricken över i:et färdig: ljussättningen av bron.
- Utan ljus dör hela bron, konstaterar Kai Piippo, ansvarig ljusdesigner i projektet på Light Bureau.
Hans ambition har varit göra bron levande den ska kunna ta pulsen på det som sker under, på och runt den och ge energi till staden. De som ser bron, rör sig över och under den ska uppleva olika saker, så här gällde det att sätta sig in i olika funktioner, nära och långt bort och skapa ett levande ljusspel.
– Att använda ljus för att profilera och skapa attraktion kommer mer och mer och har sitt ursprung i teatern.
Broar är speciella objekt, med många funktioner, och Hisingsbron är ett bra exempel i Sverige på hur ljus kan användas i syfte att skapa uppmärksamhet och framhäva ett stort objekt, säger han.
Osynlig teknik
Hisingsbron är en lyftbro av stål och betong med fyra pyloner. Huvudbron är 440 meter lång. Utöver den finns en på och avfartsramp för spårvagnar och bussar. Alla armaturer på bron är av typen LED och kan styras och dimmas. Varje pylon kan ljussättas var för sig eller alla tillsammans. Kai har också tänkt på att det ska vara lätt att komma till och byta ljus efter ungefär 15 till 20 år.
– Min personliga stil är att tekniken är osynlig. Man ska inte tänka på att ”där sitter en lampa och lyser” och vi har medvetet skapat en bländfri anläggning, tillsammans med möjligheten att styra ljuset efter önskan och behov.
Bron har tio olika ljusinställningar. Sidorna är aktiverade med mjukt släpljus som slutar på brons fasader på landsidan. Även här går det att ändra ljusfärgen.
– När bron går upp bildas ett ljusspel på brons undersida. Det tror jag är en kul upplevelse för dem som cyklar eller går, säger han.
Det har varit ett långt projekt. 2004 var Light Bureau med i en tävling tillsammans med ett team av konsulter och arkitekter, där teamet vann både den arkitektoniska kam-pen och ljussättningen av bron.
– Det har tagit tid att bygga bron, med anslutningar och så vidare. Mycket har dessutom förändrats under projektets gång. Från början var tanken bara vitt ljus, men Göteborgs Stad ville ha möjlighet att ändra ljusfärger för att kunna skapa speciella stämningar eller highlighta skeenden och årstider.
Nu kan bron användas som ett kommunikationsverktyg, säger han.
Detaljerad ljussättning
Kai brukar säga att det är projektet som bestämmer, inte han. I det här fallet visste beställaren exakt vad de betalade för och har tagit medvetna beslut i syfte att få ett riktigt bra resultat, säger han.
– Projektet har varit väldigt roligt, för det byggs sällan nya broar och det är inte alltid beställaren är så dedikerad som i detta fall. Att ljussätta broar är speciellt eftersom det inte finns några döda ytor. På Hisingsbron har vi lyckats behålla en detaljerad ljussättning, på en monumental yta, vilket är fantastiskt.
Light Bureau har satt ljus på bland annat Öresundsbron samt Europas längsta gång- och cykelbro över vattnet, i Sölvesborg.
– Jag är del av ett fantastiskt team med driv och kunskap. Just nu jobbar jag nästan bara i Sverige, men jag har jobbat världen över, säger Kai.
Ögonen upp för ljus
Både beställare och allmänheten har fått upp ögonen för ljussättning och att det är en nödvändig och bra investering. Light Bureau har fullt upp att göra.
– Det är underbart i dessa tider. Ljus har blivit så mycket mer än tidigare och kan idag skapa känslor, uttryck och variation.
Vi jobbar tätt med leverantörer och installatörer med flera, men som designer är det viktigt att jag skapar en förståelse hos kunden för vad kunden betalar för, säger han.
Projekt Hisingsbron var alltså en lång process och utmaningen med sådana är att ha tålamod, säger Kai.
– Det tar tid att bygga ett stort infrastrukturprojekt som Hisingsbron och det kräver uthållighet. Personligen har jag ljussatt flera projekt som har tagit tio år eller mer. Vi är många som har jobbat med bron på byrån och de flesta jobbar inte kvar idag. Daniel Wallentin till exempel har slutat, men spelade en stor roll i projektet som konsult.