Ljud ska vara genomarbetat

Utvecklingen av nya stadsdelar sker inte sällan i ljudutsatta områden. Ett exempel är Masthuggskajen i Göteborg, ett område som präglas av industri, hamnverksamhet och större trafikleder. Frågan är hur man löser ljudproblemen och får en funktionell och trevlig stadsdel även ur ljudsynpunkt.

Av: Susanne Ringheim Kilje  |  Foto: Kanozi/Creative Commons | Axel Rydborg | Fojab/Riksbyggen | Clas Torehammar | Creative Commons Illustration: Norconsult

Ett omfattande program för ljudmiljö och sound­scaping för hela Masthuggskajen har utarbetats av Norconsult på uppdrag av  projekt ledningen och Trafikverket. Projektet har spänt över lång tid och inneburit studier av områdesplaner, ljud­mätningar, läsning av trafikbullerutredningar, matchning med stadens krav på bullernivåer och därefter en sammanställning av resultaten och ett åtgärdsförslag.

När gruppen för ljudmiljö inventerade ljud bilden runt Masthuggskajen kunde man  konstatera en stor trafikled och att industrierna och hamnen dominerade ljudmässigt.

– Här har vi en ny stadsdel som ska trans­formeras från industri­ och hamnverksamhet till en modern, attraktiv och aktiv stadsdel med bostäder, kontor, service och rekreation. Det fanns inte mycket som var värt att bevara ur ljud­ perspektiv. Ljudbilden var rätt och slätt brusig, säger Clas Torehammar, senior ljudkonsult på Norconsult och ansvarig för ljudprogrammet.

Transformation kräver åtgärder
– Vi måste kunna utveckla stadsdelar även i ljud­utsatta områden. Bullerbekämpning är bara en del den andra delen är ljudkvalitetsfrågor och ljudmiljö. Därför använder jag hellre begreppet judmiljöplanering än bullerbekämpning.

Ljudmiljöplanering och soundscaping handlar om att planera och skapa ljudmiljöer genomtänkt och medvetet. Karaktären på olika ljud och upp­levelsen av ljuden kombineras med att ljudmiljön ska vara hälsosam och funktionsanpassad. 

– Viktigast och mest intressant är proces­sen där man försöker hitta vilka funktioner ljud miljön ska stödja i den offentliga miljön. Att skapa ljud som läggs till är den spetsigaste nischen och kryddan på verket. Då är man ute efter att skapa en identitet som kännetecknar den  specifika ljudmiljön, det vill säga: hur låter just denna plats? säger Clas.

”Anledning att höja blicken”
Bullerbekämpning, eller ljudmiljöplanering, behövs i offentliga miljöer för att vi människor ska trivas och inte bli sjuka. Forskning visar att för höga bullernivåer och höga decibeltal kan leda till förhöjt blodtryck och hjärtbesvär. De påverkar också inlärningen negativt. Å andra sidan har säkert många av oss känt hur lugnande goda ljudmiljöer kan vara. Ljud påverkar alltså vårt beteende, vårt välmående, vår hälsa och livskvalitet.

– Ändå finns det en viss tröghet i att utnyttja de möjligheter som finns för bullerbekämpning och bra ljudmiljöer. Det finns all anledning att höja blicken. Ambitionen får inte ta slut vid helt nödvändiga lägstanivåer för buller, eftersom ett decibeltal ensamt inte beskriver ljudmiljön sär­skilt bra. Det är karaktären på ljudet som avgör hur miljön uppfattas, säger han.
 

En bra ljudmiljö ska alltså vara funktionell och kvalitativ. Synskadade ska kunna orientera sig, människor kunna samtala och njuta av naturljud i en park som ju är avsedd att vara en vacker och rekreativ plats. Barn som leker på skolgården behöver kunna koncentrera sig när de kommer in i klassrummet igen. På Masthuggskajen finns en skolgård och parker planeras.

– Då får inte ljudbilden vara för störande eller överröstande. Utöver det handlar det om en så enkel sak som att människor som vistas i ljud­miljön tycker att den är behaglig. Helst ska också det man ser och det man hör passa ihop, säger Clas som fortsätter som ljudkonsult i projektet som beräknas vara avslutat 2030.

Många möjligheter
Några av förslagen i Norconsults inlevererade ljudprogram är en gatumiljö med låga skärmar nära trafiken, andra typer av skärmar som de­ ar in bostadshusen, vägbeläggning utan ojämn­heter och skarvar på avfarter och ramper, ljud­absorbenter av olika slag, vinklade fasader med material som tar upp eller mildrar ljud samt viss växtlighet.

– Träd kan ge ifrån sig lite ljud som kan  associeras med natur i stället för trafikbrus. Det finns också olika möjligheter att arbeta med ut­formning där vatten möter byggnation för att skapa en spännande miljö akustiskt. Ett förslag fanns om vattenkonst som kan maskera andra ljud, men det ligger inom den konstnärliga delen av projektet nu, säger han. 

Andra åtgärder, på ett generellt plan, som kan påverka bullernivåer positivt och reducera trafik­ljud är sådant som gabioner vid sittbänkar, ljud­absorberande undertak i viadukter, mjuk under­byggd vegetation, kulliga former och olika typer av diffuserande material som sprider ljudet. ■