Passivhus för alla

Efterfrågan på passivhus ökar i Sverige. Vi är mer miljömedvetna idag och försöker samtidigt sänka kostnaderna för vårt boende. Ett passivhus kombinerar hög komfort och hållbar kvalitet med låg energiförbrukning.

Av: Sofia Gad Foto: Tommy Durath | Åke E | Martina Währenfeldt | Lindman Arkitektbolaget

Byggsektorn står för ungefär 40 procent av Sveriges totala energianvändning, som går till el och uppvärmning. Klimatomställningen och höga elkostnader driver fram en övergång från fossila bränslen till förnybar energi. Eftersom all energianvändning påverkar miljön är det enda hållbara att först minska energianvändningen och sedan använda förnybar energi. Den miljövänligaste kilowattimmen är den vi inte använder alls.

Passivhus är byggnader som ”passivt” värms upp via solen och återvinner värme i ventilationssystem från hushållsapparater, belysning och människor. Simone Kreutzer Wesslund, verkställande direktör, certifierad passivhusexpert och energisamordnare på IG Passivhus Sverige har drygt tjugofem års erfarenhet av konceptet passivhus.

– Intressegrupp Passivhus är det ledande kunskapsnätverket för passivhus. Vi är en medlemsbaserad kunskapsplattform som utbildar, informerar, ger råd och sammanför svensk och internationell spetskompetens inom hållbart byggande. Målet är att bidra till att göra världen mer energieffektiv och att skapa en bättre livskvalitet i boendet.

Hög termisk komfort och minimal energiförbrukning

Passivhus är både ett begrepp och en interBrage nationellt etablerad standard för miljömässigt hållbara och energieffektiva byggnader. För att en byggnad ska få kallas passivhus krävs en noggrann kvalitetssäkring under projektering och byggnation som slutligen leder till ett lågt värmebehov, med mindre än 15 kWh/kvm per år.

Passivhusstandarden är kostnadseffektiv. Vid exempelvis nybyggnation av passivhus är investeringen inte avsevärt mer än för vanliga skolor. Driftkostnaden däremot halveras från dag ett. Att även energirenovering lönar sig är bland annat Österrike och städer som Innsbruck och Wien bra exempel på. Tusentals renoverade passivhuslägenheter sparar idag mer än 75 procent av den ursprungliga värmeenergin.

Beroende på behovet och produktionen av primärenergi kan klasserna Passivhus Classic, Plus eller Premium uppnås. Passivhus har en särskilt hög termisk komfort, det vill säga rätt och jämn temperatur som är anpassad till individen.

- Hus byggda enligt passivhusprincipen har en hållbar kvalitet. Passivhuskomponenter är högvärdiga och detaljerna noggrant utförda, det är inget slit och släng. En viktig parameter för hållbarhet är byggnadens formfaktor, som uttrycker hur stora ytor man har mot uteluft i förhållande till golvytan. Det är även viktigt att inte ha för stora glaspartier, som ger övertemperatur och bländningsproblem sommartid samt kräver onödigt stor uppvärmning vintertid. Bygger man istället kompakt, med arkitektoniska utsmyckningar utanför klimatskalet och väljer ändamålsenliga fönster och material blir huset mycket mer energieffektivt och lättare att underhålla. Vilket även gör det kostnadseffektivt under hela dess livstid.

Skolar och förskolor lämpar sig väl för passivhus

Sedan passivhus enligt den internationella standarden började etableras i Sverige har många projekt realiserats, framförallt skolor och förskolor, men även privata hem, LSS-boenden och andra typer av offentliga byggnader. Sveriges första internationellt certifierade passivhus var en förskola i Åkersberga. Det har visats sig att just skolor och förskolor passar särskilt bra för passivhuskonceptet.

– Skolor och förskolor passar speciellt bra bland annat tack vare att de som standard har en ventilationsanläggning och återvinning, så det blir ingen merkostnad. Passivhusskolor är även kompakta och har lämpliga fönsterstorlekar. Vi märker också att de många referenser som nu finns gör att fler och fler skolor är intresserade av passivhus.

Ökad kunskap och uppdaterade regelverk

För att byggandet av passivhus ska ta fart ordentligt behövs bland annat ökad kunskap om energieffektivisering och regelverk som tar hänsyn till och underlättar att bygga energieffektiva hus.

– Det finns ofta en okunskap om effektiva byggnader. Energieffektivisering är möjlig inte bara vid nybyggnation utan även i befintliga fastigheter. Det behövs också fler modiga politiker som vågar stå upp för och skapa förutsättningar för ett mer energieffektivt Sverige och inte som idag främst fokusera på energiproduktion. Energieffektivisering är det första steget i Kyotopyramiden. Det är en av anledningarna till att det sedan 35 år beprövade passivhuskonceptet är idealt för både nya och befintliga byggnader. Vi måste bevara och spara snarare än konsumera och utrangera, avslutar Simone Kreutzer Wesslund.