Byggbranschens roll i Sveriges klimatmål

Pressbild: Cebon Group

Byggbranschen påverkar Sveriges totala växthusgasutsläpp i stor utsträckning. För att uppnå landets mål om att halvera utsläppen till år 2030 måste frågan om energieffektivisering lyftas fram mer aktivt. "Vi måste ställa oss frågan om vi verkligen har råd att slösa tid," säger Stefan Rundéus, VD för CEBON Group.

Hela 22 procent av Sveriges växthusgasutsläpp kommer från bygg- och anläggningssektorn. Enligt Boverkets prognos för 2025 väntas antalet bostäder öka med cirka 32 000, varav 30 000 genom nybyggnation. Detta kan antas gynna den svenska ekonomin, men vad innebär det för miljön?

"År 2018 lanserades en färdplan för fossilfri konkurrenskraft inom bygg- och anläggningssektorn. Sex år senare har flera viktiga steg genomförts enligt planerna. Men vi ser att det krävs större satsningar på vissa områden för att nå Sveriges utslippsmål till 2030. Energieffektivisering på byggarbetsplatser är en sådan satsning som måste tas på allvar," förklarar Stefan Rundéus.

Hållbar agerande nu

Stora byggföretag väljer idag eldrivna arbetsfordon för att minska sina utsläpp. Men många arbetsplatser har begränsad kapacitet i elnätet, vilket leder till onödiga kostnader och tidsförluster. Detta har resulterat i att dieselgeneratorer används som temporär reservkraft. Men hur miljövänlig är en dieselgenerator egentligen? För att fortsätta minska utsläppen behövs alternativ som både är ekonomiskt hållbara och gynnar miljön.

"En självklar och enkel lösning är batterilagring. Genom att investera i detta robusta system kan byggverksamheten minska sina utsläpp och bli mer oberoende av marknadens elpriser. För att driva igenom förändringen är det viktigt att agera nu, men på ett hållbart och långsiktigt sätt. Ett modulärt batterisystem kan fungera som reservkraft när det behövs mest," fortsätter Stefan.

b
 Stefan Rundéus, VD för företagsgruppen CEBON Group. Bild: Marcus Bjärneroth

Energibehovet får inte hamna i skymundan

I år förväntas den installerade effekten i svenska batterilager öka från 560 MW till 2200 MW. Trots den växande trenden med energilagring i form av batterier, är det få byggföretag som investerar i dessa lösningar. Diskussionen handlar ofta om att stabilisera elnätet och hantera effekttoppar, men det är minst lika viktigt att batterier säkerställer en avbrottsfri energitillförsel på sårbara platser.

"Många kan föreställa sig att arbetsmomenten pausas på grund av ett oönskat strömavbrott. Men vad händer om hela byggarbetsplatsen drabbas? Eller om det inträffar under kritiska förhållanden, som när man arbetar med en lyftkran? Tiden är dyrbar i byggbranschen, så vi måste verkligen fråga oss om vi har råd med tidsförluster," avslutar Stefan Rundéus.

Förslag för energieffektivisering av byggarbetsplatser

  1. Skapa kunskapskluster där flera aktörer gemensamt driver frågan om energilagring. Mer information och djupare insikter behövs för att påskynda den gröna omställningen. Koppla företagens miljöpolicy till åtgärder som kan vidtas redan idag.

  2. Skapa förutsättningar för långsiktig planering men börja agera nu. Batterier är idag en kostnadseffektiv investering som kan skalas upp efter behov. Effekten kan justeras både uppåt och nedåt dygnet runt utan att systemet helt behöver bytas ut.

  3. Utforska möjligheter för ett ekosystem som bygger på hyra och korttidsbehov, så kallad "sharing economy". Minska tröskeln för större investeringar genom att hyra ut batterisystem till andra företag vid behov.

  4. Främja öppenhet om bästa praxis. Det finns för lite information om befintliga projekt som kan inspirera fler aktörer att investera i batterilager. Framgångsrika referensprojekt kan bidra till en större utveckling av det som görs idag. Varje exempel är viktigt på den gemensamma vägen mot en mer hållbar framtid!