Konkreta tips- för en bra fasad

När man skall designa en fasad eller ett fönsterband kan det kännas förvirrande. Hur skall jag läsa rapporterna från dagsljuskonsulten och energikonsulten? Och hur påverkas de av rapporten från akustikkonsulten? Jag har skrivit en hel bok som benar ut alternativen. Och arbetar mycket med de konsulter som med hjälp av byggnadssimulering producerar de här rapporterna. Om man googlar på mitt namn så kan man ladda hem min bok kostnadsfritt. Här vill jag på ett mer begränsat utrymme  dela tips om hur man får till en bra fasad med glada invånare och lågt CO2-avtryck, i byggfasen såväl som i driftsfasen.

AV: OSKAR STORM SAINT-GOBAIN GLASS

Utgå från dagsljuset 
Glasets huvuduppgifter är att medge utblick och att släppa in dagsljus. Om man väljer ett glas med för lågt dagsljusinsläpp och kanske låg kvalitet på färgåtergivningen i ljuset så är skadan svår att reparera. En dagsljusanalys är dyr att  revidera och låg kvalitet på ljuset kan inte förbättras av invändig belysning. Mina förslag i resten av  artikeln bygger på en ljustransmission på 63% i treglas isolerrutor, men det går att navigera till effektiva lösningar även med 67%. Går man på 70% eller högre så begränsar man starkt möjlig­heten att nå bra lösningar för termisk komfort och bländskydd.

Få koll på ljudreduktionen
Många byggen ligger idag intill en bullerkälla. Med en enkelskalsfasad kan man som bäst nå en ljudreduktion på Rw 51 dB (Rw+CTR 45 dB), över det krävs dubbla fasader. Men redan från ca Rw 38 dB kan ljudreduktionen bli  kostnadsdrivande. Och med högre ljudreduktion följer tyngre konstruktioner, som snabbt ökar det  inbyggda CO2­avtrycket. Olika rum har olika krav på ljud­reduktion. Mötesrum har ofta höga ljudkrav och man bör undvika att lägga den typen av rum mot bullerutsatta fasader, det kan ge höga krav i akustikerns rapport. Då det inte finns regler för dagsljus och utblick i mötesrum är det vettigt att placera den här typen av rum i byggnadens inre. 

Ett väsensskilt bekymmer för ljud är att det mellan hyresgäster i en byggnad ofta blir  väldigt höga krav på ljud och brand. Här kallas det flanktransmission. Fasaden är bara delvis berörd men det är viktigt att ha ett förberett koncept för att smidigt hantera frågan.

Cellkontor mot norr
En fasad har i regel en fast relation mellan  väggyta och fönsteryta. I en bostad är det ofta 20% fönster i väggen, i en fasad 30­50% fönster. Ju  mindre rum som ligger bakom fasaden desto större krav på ventilation, kyla och  solavskärmning. Ett  enstaka litet rum med stora fönster kan ge stora konsekvenser i energikonsultens rapport. Man bör lägga cellkontor mot norr och  undvika små rum i hörnor där  energin kommer in från två håll. då finns förutsättningar att kraftigt  dimensionera ner dessa dyra HVAC­system.

"Bästa" lösnigen glas 
Om man löser problemen jag skissat på här i början, vilken är då mitt bästa recept på en  fasad för lågt CO2­avtryck och god trivsel? Och hur ser den ut? De mest avancerade solskyddglasen är dyrare än andra glas men ger flera fördelar som medger kostnadseffektiva fasadlösningar. Ut­vecklingen på glassidan har gått fort. De bästa glasen på marknaden släpper bara in energi i form av synligt ljus. Infraröd värme står för mer än 50% av energin från solen. När man  blockerar det infraröda får man en magisk känsla av ljus utan värme bakom glaset. Min favorit är ett glas som heter Xtreme 70/33, för den släpper  igenom mest dagsljus av de glas som blockerar den  infraröda energin. 

"Bästa" lösningen solskydd
Den resterande energin från solen kan effektivt reduceras med invändiga solavskärmnings­lösningar. Dessa har svårt att tackla infraröd värme, men det har ju glaset redan tagit hand om. En bra metalliserad väv ger väldigt god av­bländning, ett förbättrat u­värde i fasaden och minst en halvering av den återstående solenergin som kommit in genom glaset. Den måste inte innehålla PVC som utvändiga ”zipscreens”, drift och underhåll blir enklare och man behöver inte installera en separat lösning för bländskydd.

Hur ser då den här fasadlösningen ut? Alla moderna glas för energi och solskydd har låg spegling. Det ger god utblick även i  skymningen. Och det visar upp interiören som oftast är 50 gånger mörkare än exteriören (Boverket vill att vi behåller 1% av dagsljuset inomhus jämfört utomhus). Har man bara fönster åt ett håll i ett rum så upplevs därför glasen som mörka sett utifrån. I hörnrum eller där det finns ett glas­tak upplevs glasen tvärtom väldigt ljusa, de blir den tunna hinna man ser i renderingar. Kasper  Salin­vinnaren Merkurhuset i Göteborg tillämpar angiven fasadlösning.

När solavskärmningen är aktiverad ser glasen något grönare ut, för rull­gardinen framhäver alla tre glas i isolerrutan. Utan gardin  fastnar speglingen i det yttre glaset och gröntonen försvinner. Solskyddsgardinen diffuserar ljuset, så ingen utvändig bländning uppstår när de är aktiva. Olika invändiga  gardiner kan ge väldigt olika utblick. Det är viktigt att ut­värdera utblicken i produktvalet.
 

"Bästa" lösningen fasadutrustning
Nu har vi designat en lösning som klarar många krav från konsulter och certifieringar. För att gå därifrån till nöjda invånare är styrningen av solavskärmningen viktig. Motorisering av sol­skydd är viktig för att det inte skall bli för varmt. Bakom en östvänd fasad finns ingen som kan dra ner solskyddet när solen går upp en vårmorgon, och den energin som kommer in där stannar i huset hela dagen. 

Idag styr man oftast på att solskydden  aktiveras och stängs helt när mer än 20 000 lux slår mot  fasaden. För ett södervänt fönster kan det inne­bära att avskärmningen är helt stängd 70% av  arbetstiden sett över året. Byggnadssimulering har visat att med rätt reglering så behöver sol­skydden tack vare solskyddsglasen i regel inte vara helt stängda mer än max 20% av tiden. Det kan låta som en överraskning, men det bästa systemet för fasadstyrning är inte utvecklat ännu, 20% är en utopi. De flesta människor sitter bakom väldigt primitiva lösningar varför 30% av användare som regel är missnöjda med solavskärmningen.

Ytterligare tilltag för lägre inbyggt CO2-avtryck
Aluminium är fortfarande det allra bästa  materialet för att hålla glas och fasad skyddade från väder och vind utan stort underhåll. Men innanför det börjar trä få en allt större roll. Med så kallade add­on­lösningar kan trä ersätta  aluminium i den struktur som bär fasaden på insidan. Det kan ge flera fördelar:

1.    Kyla konvekterar inte genom trä som genom aluminium. Fasaden känns varmare på insidan och kallras minskar.

2.    Aluminium är ihåligt men trä är massivt. Det innebär bättre möjlighet till ljudreduktion.

3. Trä har slarvigt uttryckt inget CO2­avtryck

Trä kräver en noggrannare utvärdering än alu­minium. Man behöver dimensionera materialen ihop vilket är mer krävande än att designa en standardfasad. Och fundera kring väderskydd för att undvika fuktproblem i byggfasen.

Slutligen så börjar det dyka upp alternativ för glas med lågt CO2­avtryck. Saint­Gobain var först på marknaden med ORAÈ som bygger på återvunnet glas. Idag går 95% av allt planglas i Europa på deponi, vilket är ett enormt slöseri med resurser. Jag vill avsluta med en uppmaning att specificera renovering och rivning på ett sätt som sätter stopp för deponi. Här ett förslag till specifikationstext:

Utvändigt glas (isolerglas) ska i första hand inventeras för återvinning till nytt planglas, i  andra hand återvinning med förädlingsförlust.

Isolerglaskasetter avsedda för återvinning till nytt planglas ska demonteras hela och inte krossas. Inventering av isolerglas avsett för nytt planglas bör genomföras av person med särskild kompetens inom glas.
Invändigt glas bör i första hand inventeras för återbruk. ■