Resurseffektiva konstruktioner, klimatförbättrad betong och ”rätt betong på rätt plats” möjliggör tillsammans ett lägre klimatavtryck. Och en reviderad betongstandard öppnar upp för ökad användning av alternativa bindemedel och ökad takt i klimatomställningen. Klimatneutral betong år 2030 är målet.
AV: MARIE KARLSSON | FOTO: SVENSK BETONG
Betong har funnits i mer än tvåtusen år och dess egenskaper och mångsidighet har gjort den till världens mest använda byggmaterial. Den används i de flesta konstruktioner och har lagt grunden till vårt moderna samhälle. Som ett stort och viktigt byggmaterial har betongen en nyckelroll för att öka takten i klimatomställningen inom bygg- och anläggningssektorn. Liksom alla byggmaterial, har också betongen en påverkan på klimat och miljö. Utvecklingen går fort och cement- och betongbranschen arbetar för att redan om 7 år kunna erbjuda klimatneutral betong på den svenska marknaden.
Potentialen är enorm om vi samverkar
Utvecklingen går fort och det finns idag stora möjligheter att med olika insatser reducera betongens klimatpåverkan. Målet är att det ska finnas klimatneutral betong på marknaden år 2030. År 2045 ska all betong som används i Sverige vara klimatneutral.
Helena Karlsson, som arbetar med branschutveckling på branschorganisationen Svensk Betong, berättar om möjligheter och utmaningar framåt.
─ I betongbranschens färdplan från 2018 är vår målsättning att betong till husbyggnad inom fem år ska nå en halverad klimatpåverkan. Idag är det möjligt, även på anläggningssidan. Klimatförbättrad betong erbjuds av betongtillverkare över hela landet och användningen ökar starkt. Det finns byggherrar och entreprenörer som går i bräschen och använder klimatförbättrad betong i samtliga husbyggnadsprojekt. Variationen mellan projekt och regioner är dock fortfarande stor - utmaningen är att få alla att använda klimatförbättrad betong i alla projekt. Potentialen är enorm om vi samverkar, säger Helena.
Krav driver utveckling
Helena menar att det handlar om att få alla i värdekedjan att tänka nytt. Om att redan tidigt i projekten ha en tydlig målsättning och att ställa tydliga och kommunicerade klimatkrav på byggnadens totala klimatpåverkan. Att klimatoptimera en byggnad handlar om att arbeta med tre olika typer av insatser; att konstruera en resurseffektiv byggnad som optimerar betonganvändningen, att sedan välja rätt betong på rätt plats och att aldrig använda högre betongkvaliteter än vad konstruktionen kräver. En högre exponeringsklass eller hållfasthet än vad som behövs för att möta funktionskrav är helt enkelt resursslöseri. Och slutligen att välja en klimatförbättrad betong med lägre klimatpåverkan genom användning av alternativa bindemedel. Vid klimatoptimering av en byggnad måste insatser integreras i hela byggprocessen. Alla tre delar är lika viktiga och störst potential uppnås när de samverkar.
─ Betong är inte ETT byggmaterial. Betongtillverkare har ofta hundratals betongrecept för att kunna skräddarsy betongen och ge den optimala egenskaper för det specifika projektet. Klimatförbättrad betong är betong som optimerats för att reducera de koldioxidutsläpp den genererar utifrån kravställd exponeringsklass och hållfasthet. Minskad cementmängd och användning av alternativa bindemedel ger klimatförbättrad betong en lägre klimatpåverkan, förklarar Helena.
Öppningar i betongstandarden ökar takten i klimatomställnigen
Hela cirka 90 procent av betongens klimatpåverkan kommer från tillverkningen av cement. Att minska mängden rent portlandcement och ersätta den med alternativa bindemedel är en viktig insats för lägre klimatpåverkan och det görs både av cement- och betongtillverkare.
De vanligaste alternativa bindemedlen idag är mald granulerad masugnsslagg och flygaska, som båda är restprodukter från andra industriella processer. För fortsatt stark utvecklingstakt behöver vi forskning på nya bindemedel och implementering av ny teknik för lägre klimatpåverkan. Arbetet med standardisering spelar en helt avgörande roll, säger Markus Peterson, standardiseringsexpert på Svensk Betong.
─ Ett intensivt arbete pågår för att minska betongens klimatpåverkan. Men för att nya alternativa bindemedel ska få genomslag – och dessutom öka i antal ─ måste de tillåtas enligt rådande regelverk och standarder. Vid den senaste revideringen av vår svenska tillämpningsstandard SS 137003:2021, finns flera viktiga öppningar i beständighetsreglerna och antalet accepterade bindemedelsammansättningar har utökats. Att standarden på detta vis öppnar för klimatförbättrad betong en förutsättning för att vi ska lyckas, säger Markus.
Forskning i jakt på nya bindemedel
Nya forskningsresultat och erfarenheter av alternativa bindemedel ligger till grund för att regelverket förändras och möjliggör fortsatt utveckling. Det pågår även utveckling på helt andra områden, exempelvis att fånga in koldioxid som frigörs vid cementtillverkning (CCS, Carbon Capture and Storage). Tekniken finns redan, men fortfarande återstår viktiga pusselbitar innan tekniken kan vara implementerad i full skala.
─ Flera utvecklingsprojekt är i gång, bland annat med kalcinerad lera. Genom att kalcinera lera, som finns på stora delar av jordklotet, kan vi skapa ett bindemedel med egenskaper som kan fungera inom många tillämpningsområden. Ett annat alternativ är ökad användning av så kallade naturliga puzzolaner, exempelvis baserade på vulkanaska, som användes för byggnation redan på romartiden. Men återigen är det avgörande att få in dessa nya material i betongstandarderna för att få dem tillämpbara, säger Markus.
Helena och Markus är överens om att balans, är ett nyckelord i allt standardiseringsarbete. Man kan inte släppa in allt, säkerheten går först och metoderna måste vara verifierat hållbara och hållfasta, men samtidigt behöver regelverken öppnas upp, för att möjliggöra förändring. De är också hoppfulla inför framtiden. I egenskap av vårt största byggmaterial, är betongens klimatresa avgörande. Med resurseffektivitet i fokus ställer betongbranschen om, för ett mer hållbart samhällsbyggande.