En branddörr ska kunna stå emot elden och hindra att en brand eller brandgaser sprids. Om dörren saknar nödvändig brandklass, exempelvis för dörrens ytskikt kan det få allvarliga konsekvenser.
Text: Maj Staberg
RISE, Research Institutes of Sweden, gjorde en undersökning under hösten 2020 och våren 2021 där man ringde runt till de största dörrtillverkarna (även tillverkare av fönster) i Sverige. Det visade sig att produkter som små byggnadsdelar som dörrblad, dörrkarmar och lister ofta saknade provning och klassification.
Tillverkarnas förklaring var att kravspecifikationen hos beställaren sällan frågade efter en brandklass för ytskikt enligt EN 13501-1 som är det europeiska systemet för brandklassificering. En provad och klassificerad produkt är därför klassificerad i alla innefattande länder i EU samt ESS.
Ifall nu beställaren frågade efter en brandklass av ytskikt så var det ändå lätt att få personen i fråga att avstå från kravet, enligt dörrtillverkaren.
Rent lagligt är det Boverket som sätter lägsta tillåtna brandprestanda för en produkttyp och inte tillverkare eller byggherren.
En annan missuppfattning hos tillverkarna var att de trodde att det bara är det yttersta lagret, färg, faner, laminat eller liknande som behöver provas. Helt fel. Produkterna ska provas med hela dörren i sin helhet då brandprestandan påverkas till stor del av underliggande material, exempelvis om det är solitt trä, cellplast, gips eller något annat.
Provning av ytskikt kommer att öka
RISE tror ändå att provning av ytskikt kommer att öka framöver.
Richard Johansson, projektledare för brandprovning, RISE:
– Vår erfarenhet på RISE säger att marknadskontroller, när de väl genomförs, ofta får ett rejält genomslag. De skapar en medvetenhet om kraven på produkternas prestanda hos byggherrar och tillverkare. Tillverkarna brukar efter detta prova och klassificera sina produkter.
För vissa tillverkare kan det komma som en chock att deras produkter inte är i närheten av de brandtekniska kraven. Dessa företag har då en begränsad tid på sig att göra förändringar i sin produkt för att ha möjlighet att sälja den vidare.
Tror ni att provning av ytskikt kommer att öka framöver och på vilka grunder i så fall? Kommer då även en CE-märkning av ytskikts prestanda?
– Vår tro och förhoppning är att dörrar och fönster kommer att provas och klassificeras i större utsträckning framöver. Ett par större svenska tillverkare har börjat att prova och klassificera sina produkter, vilket de sannolikt kommer att använda i sin marknadsföring och få en konkurrensfördel av. Detta tror vi ger ringar på vattnet, säger Richard Johansson.
Fakta ytskiktsprestanda
Produktstandarderna för ytterdörrar och fönster, EN 14351-1 samt för innerdörrar EN 14351-2 beskriver hur provning ska genomföras.
För att ta reda på deras ytskiktsprestanda gällande brand enligt EN 13501-1.
Hur ser det ut för portars regelverk för brandskydd?
En standard kom 2014 och gäller för brandmotstånd och brandgastäthet för portar, garagedörrar, jalusier och andra porttyper. Den blev ett lagkrav då samexistensperioden, (då de gamla reglerna gäller med de nya samtidigt) upphörde den 1 november 2019.
Standarden omfattar enbart brandmotstånd och brandgastäthet och ska kombineras med en annan standard för portar. För portar innebär detta att tillverkaren enligt lag är skyldiga att upprätta en prestandadeklaration och CE-märka. Brandreaktion finns med i Boverkets Byggregler men saknas i nämnda standarder och kan därmed inte deklareras i CE-märkningen.
– Jag gissar att brandreaktion kommer att inkluderas i kommande ny version av portstandarden, när den nu kommer, på samma sätt som i innerdörrstandarden, säger Per Adolfsson, certifieringsingenjör på RISE.
Det finns brandkrav på portar som sitter i fasad/yttervägg men är inte lika vanligt. Sitter de invändigt i en byggnad då har man ofta brandkrav på porten. CE-märket är även ett handelsmärke som gör att en produkt kan säljas fritt över nationsgränserna inom EU och EES. Bara produkter som EU bestämt får CE-märkas.
– CE-märkning är den europeiska certifieringsordningen som syftar till att främja handeln av byggprodukter mellan länderna. Det är inget godkännande av produkten utan enbart en deklaration av egenskaper som tillverkarna utifrån standard själva väljer tycker är viktigt att deklareras.
Typgodkännande vårt eget system
Huruvida en CE-märkt produkt kan användas i en byggnad får man bedöma från fall till fall utifrån vilka krav man har i respektive land. Man får jämföra och matcha CE-märkningsdeklarationen mot de krav som finns i respektive lands byggregler. Typgodkännande är vårt svenska nationella system.
– Det finns inget lagkrav på typgodkännande idag utan det är ofta tillverkaren av produkten som vill ha det och då är det ofta på grund av marknadens önskemål.
– De flesta tycker nog att reglerna för ytter- och innerdörrar från början skulle ha genomförts samtidigt. Så snart CE-märkningen blir tvingande då upphör det svenska typgodkännande då de båda inte får finnas parallellt, säger Per Adolfsson.
Det är lagkrav att byggnader utformas så att brandsäkerheten blir tillräcklig och att brandskyddsdokumentation upprättas. Man anser att byggherren har uppfyllt sitt ansvar om man installerat branddörrar som är typgodkända, alternativt CE-märkta enligt standarden EN 16034 i rätt brandklass.
Fakta standarder:
EN 14351-2 är på gång att bli harmoniserad och i denna gäller då tillsammans med EN16034 CE-märkning av brandprestanda för innerdörrar. Oavsett om en brandprestanda kan CE-märkas eller inte så gäller fortfarande Boverkets krav på dörrar och fönster när det kommer till brand.
EN13241:2003+A2:2016 - Denna europeiska standard specificerar och säkerställer säkerhet och prestandakraven för industriella och kommersiella garageportar eller grindar.
EN16034 - är en harmoniserad standard för CE-märkning av dörrar, fönster och portar. Från 1 november 2019 är det obligatoriskt med CE-märkning av ytterdörrar med brandmotstånd inom EU. Denna ersätter det tidigare svenska typgodkännande av dessa produkter.