Text: Mari-Louise Paulson
Trappor är som bekant ett sätt att ta sig upp och ned i en byggnad. Det är också bokstavligen ofta vägen från yttervärlden till hemmets trygga vrå. Men trapphus tar plats och använder ytor som inte ger någon intäkt. Hur ska man göra för att balansera funktion, estetik och ekonomi när det gäller trappor? Arkitekten Mattias Litström ger sin syn på saken.
– Trapphus har generellt en ganska svår produktionskostnad i Sverige. Vilket gör att de blir lite undanskuffade och undervärderade, säger Mattias Litström, huvudansvarig för gestaltningsfrågor på Utopia Arkitekter.
För honom och hans medarbetare är ljus, gärna dagsljus och en kontakt med omgivningen i trapphus, något som de alltid försöker få in i sina projekt.
– Det är entrén och trapphuset man möter när går "hem" eller in i en byggnad. Därför tycker vi att det är viktigt att höja kvalitén på dessa. Det är också något som har en fantastisk form som jag kan gå igång på rent estetisk, men man måste se till att det finns en ekonomisk balans i detta.
Trappor som en del av gestaltningen
Som huvudansvarig för gestaltningsfrågor har Mattias Litström varit med och tagit fram en rad intressanta projekt där trappsystem och trapphus är en tydlig del av arkitekturen. Som till exempel studentboendet på KTH i Stockholm som har en spiralformad utanpåliggande brandtrappa. Brf Rosenhäll i Linköping där det första man möter är en tvådelad trappa och vars trapphus är väl synlig genom stora fönsterpartier. Kvarteret Korsningen, ett kontorshus som snart ska byggas i Örebro med bland annat co-working-områden, är ett annat exempel där arkitekterna har skapat ett "trappsystem för vertikal kommunikation och mötesplatser". Men de ville också få in en rörelse i huset.
– I Kvarteret Korsningen började vi med trapporna som satte mycket av den övriga miljön. Vi vill att man ska använda trappsystemet och vistas där. En annan fråga är hur man ska få människor att röra på sig och använda trapporna? Där tror jag tror att man kommer långt genom att skapa en trivsam miljö i trapphusen, säger Mattias Litström.
Höga markpriser – små trapphus
Det finns skillnader i hur mycket man satsar på trappor mellan stad och land. I städer med höga markpriser vill man gärna effektivisera ytor så mycket som möjligt och trapphusen blir då ofta mindre. Ute i landet där markpriserna oftast är lägre, finns en större möjlighet att låta trapphusen ta plats. Bostadsrätter har generellt lite mer ekonomi för att ge trappan generösare utrymme och gestalt.
– Återigen man får balansera när det gäller intäktbar yta och yta som inte ger något tillbaka. Det är inte helt lätt. Jag tror att det skulle vara bra om man kunde se funktionen snarare än kostnad per kvadratmeter. Om man kunde se på hyresbegreppet med en större vision och på vad man faktiskt får för pengarna, säger han.
Ekonomi och gestalt
Det finns sätt att hitta en ekonomi i trappor och ändå behålla en bra kvalitet i projektet. Ett exempel är Utopias studentbostäder på KTH i Stockholm där trapporna ligger utanpå byggnaden.
– Det var en bra ekvation och en kostnadsbesparing när vi fick chansen att lägga trapporna som ett smycke utanpå fasaden. Det tycker jag är ett väldigt smart sätt att nyttja ytan och ge tillbaka till arkitekturen. Där tricket är att använda standardprodukter men att göra det ädlare, ha en schystare plåt, så att trappan och huset hör ihop, säger han.
Det samma gäller för brf Rosenhäll i Linköping där idén med gestaltningen av trapphuset kom in tidigt i projektet.
– Vi ville ha kvalitén med ett stort atrium och en skulptural trappa. En omhändertagande yta och en stolthet för dem som bor där. Det hoppas vi att de boende känner, avslutar Mattias Litström.
