Arbetet med att modernisera Sveriges omkring 120 000 hissar pågår kontinuerligt. Besiktning, renovering och förbättrad tillsynd är tre vägar mot att göra en säker bransch säkrare.
Sett till antalet hissar i Sverige och transporter som sker med desamma är det ett begränsat antal allvarliga olyckor som sker. Som central aktör i branschen ses Hissförbundet som sedan 1991 varit den svenska branschföreningen för de företag som tillverkar, monterar och underhåller landets hissar.
- Våra medlemmar omfattar mellan 70-80 procent av marknaden. Som förening fokuserar vi på tre områden. Informera, påverka och utbilda. Vi verkar bland annat för att det ska vara hög säkerhet bland de produkter som finns på marknaden, säger Anders Östergren projektledare vid Hissförbundet.
Anders Östergren berättar om ett omfattande arbete i vilket information sprids till såväl marknaden som berörda myndigheter och fastighetsägare om Hissförbundets syn på vad som bör göras för att en hiss skall vara säker. På frågan om vilka åtgärder som avgörande för att garantera en hiss funktionsduglighet och säkerhet ges ett svar i flera delar.
- Hissarna i Sverige är väldigt säkra, vi har ett mycket lågt olyckstal. Samtidigt är en hiss en hiss, det finns omkring 120 000 individuella hissar i Sverige och varje hiss är en egen historia. En hiss säkerhet förbättras dels genom att se till att den uppfyller de krav som finns i lagtexten och utrustas med de säkerhetsfunktioner som krävs. En sådan är exempelvis att de ska finnas skydd i korgöppningen. Sedan är det viktigt att de servas regelbundet och underhålls ofta, hur ofta detta ska ske beror på hissens egenskaper.
Genom att erbjuda kontinuerlig fortbildning inom juridik och säkerhetsfrågor bidrar Hissförbundet till en ökad kunskap inom branschen. Samtidigt ses förbundet vara en aktiv part i Yrkeshögskolan i Enköpings utbildning av Hisstekniker. Att hissen spelar en betydande roll i det moderna samhället råder det ingen tvekan om.
- Hissen utför ett stort transportarbete varje dag och är väldigt viktig för att samhället ska fungera och för att garantera att lokaler är tillgängliga för alla. Kort sagt för att vi ska kunna bo och leva som vi gör idag, säger Anders Östergren.
Underhåll avgörande
Det är Boverkets föreskrifter BFS 2011:12 som reglerar hur en hiss ska skötas. I samtal med Jaan Karsna, civilingenjör och hissexpert vid Boverket, förs ett samtal om olycksfrekvens, regler liksom innebörden av att en hiss varit föremål för en besiktning.
- Många tror att besiktningen är en garanti för att hissen håller i ett år framöver, men i själva verket är det bara en stickprovskontroll vid ett tillfälle vilket visar att skötseln tycks fungera. Det visar att det inte finns några allvarliga brister vi denna tidpunkt men det är ingen garanti för någonting. Brister kan uppstå senare eller helt enkelt inte vara synliga. Det är precis samma sak som med en bil, besiktningen är ingen garanti för att den kan köras ett år till utan man måste sköta underhåller resten av tiden, säger Jaan Karsna.
Jaan Karsna berättar att man under en besiktning, vilken endast får utföras av ett ackrediterat besiktningsorgan, kontrollerar hissens alla funktioner med fokus på dess säkerhet. Målet är att upptäcka eventuellt trasiga funktioner eller slitage. Därför genomgås alla säkerhetsfunktion oavsett om det rör sig om hisskorgen, maskinrummet, schaktrum, linor eller annan del av hissen. Även hissens journal läses igenom vilken ska finnas tillgänglig i anslutning till hissen.
- Vissa förändringar kräver en revisionsbesiktning, alltså en besiktning efter det att en förändring gjorts. Detta gäller så fort man förändrar något som har med säkerheten att göra eller att man ändrar hissens prestanda eller användningsområden, från persontransport till varutransport exempelvis.
Det är alltid fastighetsägaren som ansvarar för hissens säkerhet. Denna ska rapportera in eventuella incidenter till tillsynsmyndigheten. Jaan Karsna konstaterar att det förmodligen är mycket få fastighetsägare som känner till denna rapporteringsskyldighet då det är få rapporter som inkommer. Frågan är hur vanligt det är med personskador i våra hissar.
- Det beror på vad man menar med vanligt. De mest förekommande skadorna är snubbelskador vid nivåskillnader mellan hissgolv och golvet utanför hissen, här finns ett stort mörkertal. Vad gäller allvarliga personskador och dödsfall har vi en hyfsad koll. Det var en period vid sent nittiotal då det skedde en rad olyckor med returpappersbehållare. En ökad miljömedvetenhet ledde till att sopkärl transporterades i hissar som inte var anpassade för denna transport. Detta gav ökade krav på varningsskyltar liksom korgdörrar, säger Jaan Karsna.
Kortsiktighet ett hinder
Som ett av Sveriges spjutspetsföretag i hissbranschen har Hisstema utvecklat och tillverkat styrsystem för hissar under drygt 20 år.
- Om man säger att hissen symboliserar kroppen så är styrsystemet dess hjärna, styrsystemet tar hand om de signaler som kommer ur exempelvis knapptryckningar. Den säkerställer så att hissen beter sig så som den ska, att dörrarna stängs korrekt och att den stannar där den förväntas stanna, säger Henrik Lythagen.
Henrik Lythagen berättar att det främst är hissens automatiska dörrar som på sikt tenderar att ställa till med problem. Det kan röra sig om en bruten dörrkontakt på någon våning vilket innebär att hissen inte fungerar. Trots vetskapen om hissars servicebehov drar sig en del aktörer i fastighetsbranschen för att serva åldrande hissar i den utsträckning som tillverkarna rekommenderar.
- Då hissbranschen är mansdominerad brukar man likna det hela vid en bil. Köper man en bil så vet man att delarna efter en viss tid behöver bytas ut. Detta gäller även hissar. Dessvärre finns det aktörer i fastighetsbranschen som ofta har kortsiktiga mål vilket innebär att de reagerar vid behov istället för proaktivt vilket är förkastligt på många vis. Samtidigt har fastighetsbranschen ibland en misstro till hissbranschen vilket inneburit en olycklig motpolsrelation.
Marknadens konkurrenssituation innebär ofta att den som erbjuder att göra ett arbete billigast får jobbet. Då seriösa aktörer med driftsäkerhet och tillförlitlighet när det kommer till materialval, detta för att minimera kommande jourjobb, extra reparationer och andra dolda kostnader händer det att de förlorar ett kontrakt.
- Vi är väldigt kvalitetsmedvetna i Sverige, de flesta förstår att man får det man betalar för. Trots denna vetskap räds en del fastighetsägare inte att välja det billigare alternativet trots att man i samma andetag säger att man vill riskera att få det sämsta som erbjuds.
Henrik Lythagen förklarar att även om det billigaste alternativet inte nödvändigtvis innebär en fara för hissens brukare, så kan det leda till irritation om den inte fungerar som den ska.
- Det kan givetvis bli farligt på så vis att personer som måste använda hissen, exempelvis rörelsehindrade, inte kan komma till sjukhus vid akuta behov, säger Henrik Lythagen.
Hissförbundet:
Hissförbundet är den svenska branschföreningen för företag som tillverkar, monterar och underhåller hissar. Genom att arbeta mot myndigheter och fastighetsägare liksom sina medlemmar, vilka motsvarar omkring 70-80 procent av den svenska branschen, ser Hissförbundet till att bland annat öka säkerheten bland befintliga produkter.
Boverket:
Som förvaltningsmyndighet ansvarar Boverket för ett brett spektra av frågor dels rörande byggd miljö, fysisk planering samt byggande och förvaltning av bebyggelse. Det är Boverkets föreskrifter BFS 2011:12 som reglerar hur en hiss ska skötas. Dessa föreskrifter baseras på plan- och byggförordningen liksom förordningen om teknisk kontroll.
Hisstema:
Hisstema AB har under drygt 20 år tillverkat och utvecklat styrsystem för alla typer av hissar. Med norden som marknad uppges företaget leverera omkring 700 styrsystem per åt till fastigheter i Sverige liksom grannländerna Finland, Norge och Danmark. Styrsystemet symboliserar hissens hjärna menar Henrik Lythagen, kvalitetschef vid Hisstema AB.
