Den reviderade versionen av energiprestandadirektivet för byggnader (Energy Performance of Buildings Directive, EPBD) som nyligen antagits av EU är inte bara en milstolpe för hållbarhet, utan också en betydande möjlighet för Sverige att forma sin framtida bygg- och installationssektor. Detta samtidigt som vi bidrar till att både minska klimatförändringarna och generera ett mer hållbart energisystem i Sverige.
EPBD-revideringen är en central del av Europeiska kommissionens ambitiösa arbetsprogram "Fit for 55", som strävar efter att skapa ett utsläppsfritt byggnadsbestånd senast 2050. Det är en kraftfull åtgärd som är nödvändig för att möta klimatmål och adressera utmaningar såsom energisäkerhet, importberoende och energifattigdom. Byggnader står för en betydande del av den totala energianvändningen och växthusgasutsläppen i Europeiska unionen. Trots detta är majoriteten av byggnaderna inte tillräckligt energieffektiva. EPBD-revideringen innebär att alla byggnader ska byggas om till så kallade noll-emissions-byggnader senast år 2050, vilket innebär att de ska vara mycket energieffektiva och inte släppa ut någon koldioxid på plats.
Vilka är de mest betydande ändringarna?
Nationell byggnadsrenoveringsplan
Enligt artikel 3 om de nationella byggnadsrenoveringsplanerna ska medlemsstaterna inrätta en byggnadsrenoveringsplan, som ersätter de långsiktiga renoveringsstrategierna som tidigare tagits fram. Varje nationell plan kommer att innehålla en färdplan med nationella mål för 2030, 2040 och 2050 när det gäller energirenoveringstakten. Det slutgiltiga målet är att alla byggnader (såväl bostäder som andra byggnader) ska vara mycket energieffektiva och inte släppta ut någon koldioxid till år 2050. De ska vara så kallade noll-emissions-byggnader.
Planen ska bland annat innehålla:
• en översikt av de nu gällande samt planerade styrmedel och åtgärder som behövs för att nå målet
• en sammanställning av investeringsbehov
• en evidensbaserad uppskattning av energibesparingar och andra positiva effekter som till exempel förbättrad inomhusmiljö
Det första utkastet till den nationella renoveringsplanen ska lämnas till EU-kommissionen senast 31/12, 2025. Förändringen från ”strategi” till ”plan” innebär krav på en skarpare och mer konkret planering för att nå målen i medlemsländerna.
Nya byggnader
Artikel 7 innehåller krav på att medlemsstaterna ska säkerställa att nya byggnader är noll-emissions-byggnader.
Detta gäller:
• från 1 januari 2028 för alla nya offentligt ägda byggnader
• från 1 januari 2030 för alla nya byggnader
Om offentliga organ hyr en lokal, ska målet vara att byggnaden ska vara en nollutsläppsbyggnad.
Minimistandarder för energiprestanda och utvecklingsbanor för progressiv renovering
Artikel 9 (1) behandlar byggnader andra än bostäder. Enligt denna paragraf ska de sämsta 16 procenten renoveras till minimistandard senast år 2030, och de sämsta 26 procenten senast 2033. Medlemsstaterna kommer att kunna välja om de vill uttrycka minimistandarden (tröskelvärdena) för antingen primär eller slutlig energianvändning. Medlemsstaterna får också göra undantag i särskilda fall, de förväntas då uppnå likvärdiga förbättringar av energiprestandan i andra delar av byggnadsbeståndet.
Artikel 9 (2) berör bostäder och där ska medlemsstaterna fastställa en nationell utvecklingsbana som leder till en minskning av den genomsnittliga energianvändningen i bostadsbeståndet med 16 procent fram till 2030 och med 20–22 % fram till 2035. 55 % av minskningen av den genomsnittliga primärenergianvändningen måste uppnås genom renovering av bostadshus med sämst prestanda.
Renoveringspass
Enligt artikel 10 ska medlemsstaterna inrätta ett system renoveringspass, men det är frivilligt för byggnadsägare använda renoveringspassen.
Renoveringspassen ska bland annat innehålla:
• Information om byggnadens aktuella energiprestanda.
• En grafisk presentation av en färdplan för att genomföra en så kallad djuprenovering
• Information om varje steg, inklusive alternativ för teknik och de material som kan användas
• De beräknade energibesparingarna
• Den uppskattade energiklassen när olika renoveringsåtgärder har slutförts
• Information om tillgänglig finansiering
• Information om teknisk rådgivning och rådgivningstjänster, inklusive kontaktuppgifter och webblänkar till one-stop-shops
Tekniska byggnadssystem
Artikel 11 säger bland annat att medlemsstaterna ska fastställa krav för att säkerställa att byggnader som inte är avsedda för bostäder är utrustade med fastighetsautomation/kontrollsystem.
Detta enligt följande:
• Senast den 31 december 2024, byggnader (ej bostäder) som har värmesystem, luftkonditioneringssystem och ventilation på över 290 kW
• Senast den 31 december 2029 byggnader (ej bostäder) som har värmesystem, luftkonditioneringssystem och ventilation på över 70 kW
Det reviderade direktivet är en möjlighet för Sverige
För Sverige, liksom för andra medlemsstater, innebär det reviderade direktivet en möjlighet att omvandla bygg- och installationssektorn och främja hållbarhet och energieffektivitet. Genom att anta och genomföra ambitiösa åtgärder enligt EPBD kan Sverige spela en ledande roll i övergången mot ett mer hållbart och klimatvänligt samhälle.
Frågan är om vi vill gå före – eller halka efter – övriga Europa? När direktivet införs i Sverige bidrar det till utvecklingen av branschen. Uppdaterade krav på energieffektivitet gör att bygg- och installationsbranschen kommer att hitta nya lösningar, affärsmodeller och erbjudanden.
EPBD-revideringen är mer än bara en serie regler; det är en möjlighet att forma en bättre framtid för miljön, ekonomin och samhället som helhet. Sverige bör omfamna denna möjlighet och arbeta mot att skapa en byggsektor som inte bara är mer energieffektiv, utan också mer hållbar och motståndskraftig mot framtida utmaningar.