Vi lever i en tid då energikris, både vad gäller tillgång, överföring och pris är på mångas läppar. Att bygga och förvalta energieffektivt har kanske aldrig varit viktigare. På vilket sätt man gör det och hur väl man lyckas påverkar många människors vardag.
Av: Solskyddsförbundet | Foto: Solskyddsförbundet
Kan jakten på lågt hängande kilowattfrukter riskera att mer komplicerade samband och andra värden försummas?
Vi ställer ett par frågor kring detta till två experter på ACC Glas och Fasadkonsult AB: Paul Rogers är dagsljusexpert och ansvarar även för certifieringar på företaget.
Ganska länge har det funnits en ”klassisk” motsättning mellan dagljuskrav och energikrav, upplever ni att den fortfarande märks i ert arbete?
- Det är alltid en fin balans mellan energianvändning och dagsljus. Energieffektivitet i byggnader är ett mål vi strävar efter, men när fönsterstorleken är för mycket påverkad av energifrågor, blir resultatet dåligt dagsljus och till följd av det, en dålig inomhusmiljö, menar Paul Rogers.
- Byggnader med otillräckligt dagsljus är inte bara en hälsorisk utan kan också vara svårare att hyra ut. Det inte ovanligt att byggnader med dåligt dagsljus genomgår en fasadrenovering eller ibland till och med rivs. En ofta förbisedd, men väsentlig del av att tillhandahålla bra dagsljus är att också arbeta med energianvändning, termisk komfort och skydd mot bländning. Fasader måste fungera vid alla dessa aspekter.
Fasadkonsult AB.
Boverkets arbete med ett nytt regelverk för branschen pågår för fullt, och inom ramen för projektet Möjligheternas Byggregler har förslag på författningsformuleringar och konsekvensutredningar lagts fram. Ett viktigt mål i uppdraget är att främja innovation och förbättra kostnadseffektivitet i bygganden, och ge byggbranschen mer frihet och ansvar för hur given funktion ska uppnås. Remissförslagen från Boverket har fått över 1400 svar och en hel del kritik. Under 2023 såg vi att vissa aktörer är oroliga över att förenklingarna gör kraven inom olika områden sänks, med sänkt byggnadsstandard som följd.
Paul Rogers ser dock inte bara faror med det vad gäller dagsljuskraven;
- För bostäder har beräkningsmetoderna uppdaterats och det är en stor förbättring. Dessutom har den rekommenderade bedömningsmetoden för bostäder flyttats från rumsnivå till bostadsnivå. Jag ser dock inte detta som en kravsänkning.
Studier från SBUF och LTH visar att en stor andel rum (ungefär 30 – 40 %) i det befintliga bostadsbeståndet inte uppfyller de nuvarande kraven. Vi bör inte tolka det resultatet som att en stor andel svenska bostäder har otillräckligt med dagsljus, utan snarare att de nuvarande kraven är konstruerade på ett sätt som inte fullt ut representerar våra byggnadstraditioner, menar Paul. Verkligheten är att det inte är ovanligt med rum som inte uppfyller riktlinjerna och detta förekommer i byggnader som har tjänat oss väl under de senaste 50 till 100 åren.
- De nya förslagen flyttar fokus från det enskilda rummet till bostaden och jag tror att detta är mer i linje med den nivå av dagsljusprestanda som normalt kan förväntas i svenska bostäder, säger Paul Rogers.
För lokaler föreslås en övergång från ett kvantitativt till ett kvalitativt krav.
- Många tror att detta är en kravsänkning, men så är det inte det. BBR-kravet är fortfarande för tillräckligt dagsljus.
Paul poängterar också att för lokaler finns ett kvantitativt krav i Arbetsmiljöverkets riktlinjer AFS 2020:1. Här föreslås metoden för att påvisa tillräckligt dagsljus vara SS 17037:2018 och metoderna i denna standard är betydligt strängare än de i nuvarande BBR.
- Många är inte medvetna om detta och även om det representerar ett problem, så innebär det inte en minskning av kravet i lokaler på dagsljus på nationell nivå.
För utblick och solljus är situationen lite annorlunda. I den uppdaterade remissen har utblick återinförts i regelverket.
- Detta är en bra sak. Men för att göra plats för utblick kommer regelverket för solljus att tas bort. Detta tror jag har negativa konsekvenser på lång sikt. Dessutom, enligt Boverkets förslag kan man ha sovrum utan utblick. Så ja, för solljus och utblick finns det definitivt en kravsänkning.
Tony Olsson jobbar med inomhusklimat och dagsljus på ACC och är specialist solavskärmning.
Vi ber honom att från sin utsiktspunkt i glasbranschen kika i kristallkulan och ge oss sin syn på trender och vad som påverkar branschen, och han menar att i förhållande till solavskärmningens position på marknaden så ser det positivt och ljust ut.
- Solavskärmning har blivit en faktor som hanteras i alla projekt, nya som befintliga där renovering föreligger, för att hantera övertemperaturer och reducering av kyla.
Dagens energikostnader och världssituation bidrar till att man ser över sina möjligheter att få minskade driftkostnader, och solavskärmningen är en ganska konkret åtgärd som ger effekt på befintliga fastigheter.
Tony säger också att han ser utveckling även internationellt.
- Där har vi tidigare inte sett samverkan lika tydligt, men mer och mer tar man till sig funktion och fördel med solavskärmning. Det ger en synergi till den svenska marknaden genom att det påverkar och driver utvecklingen framåt på exempelvis styrningsutförande och dukkvalitéer.
Den här trenden tror Tony Olsson kommer att bestå och öka en lång tid framöver.
- Materialet - glas – behövs och krävs, nu och i framtiden, bland annat för att främja brukarens hälsa. Att man nu kommer framåt i utvecklingen av att återbruka glas gör marknaden än mer positiv.
Just nu och framöver jobbar Tony och ACC på att optimera den faktiska tiden som solavskärmningen behöver vara aktiv under året, i förhållande till olika parametrar och alternativa lösningar på solavskärmning.
- Här tror och hoppas jag att vi i framtiden ser styrenheter till solavskärmning bli mer dynamiska i sitt utförande, genom att hantera fler parametrar utan att för den delen kräva en komplex anläggning.