Den här artikeln behandlar vanligt fönsterglas, inte den typ av speglande solskyddsglas som var vanligast före millenieskiftet men fortfarande förekommer. Därmed blir utgångspunkten att ett fönster eller en fasad alltid ser mörk ut rakt framifrån. Ty glas har en ganska låg spegling i den vinkeln och inne i rummet är det i regel minst 50 gånger mörkare än ute på gatan.
Men när man betraktar glas ur vinkel ökar speglingen drastiskt och då uppstår skillnader mellan olika generationer glas. Det är den här typen av vinkel som är viktig ur bevarandesynpunkt. Därför är ytterglaset nyckeln till utseendet i en fasad. 2021 var jag i kontakt med Ellen Olsson som är byggnadsantikvarie på Kalmar Läns Museum. Hon skrev så här:
”Vi brukar uppmuntra till den här typen av energieffektivisering av äldre fönster så om det endast är glaset i innerbågarna som byts ut ser jag inga problem med renoveringen ur antikvarisk synpunkt.”
Jag ville byta glas i innerbåge till hårdbelagt energiglas.
Hur skiljer ytterglaset ut sig? Jo först från mitten av 1970-talet tillverkades alla fönster med flytglas som är perfekt planparallellt. Tidigare glas kom från olika typer av munblåsta tekniker eller kontinuerlig tillverkning av draget glas. Ytan är inte optiskt perfekt och detta ger avvikelser i glasytan när den betraktas i vinkel.
Finns det bevarandekrav så bör gamla enkelfönster i möjligaste mån förbli intakta. Man kan istället bygga ett extra fönster innanför som höjer energiprestanda. Där är det lämplig att använda låg spegling i glaset och mörka färger på utsidan av karm och båge. Så att dessa kan döljas av det relativa mörkret i rummet. Så gjorde man vid renovering av Gamla Riksarkivet i Stockholm. Nedan exempel från olika varianter på köpcentrat Solsiden i Trondheim.
Kopplade bågar är väldig vanligt i Sverige, då oftast med draget glas, som i regel ger en vertikal vågighet i glaset. Här kan man jobba ganska obehindrat med innerglaset. Den enklaste åtgärden är att skifta in ett hårdbelagt energiglas som innerglas. Vikten blir i stort sett oförändrad. Men u-värde förbättras från 2,7 till 1,8 cirka och man slipper i stort sett invändig kondens. Så gjorde jag själv i ett 50-talshus. Med den bonusen att spruckna rutor i ytterbåge kunde ersättas med originalglas från innerbåge.
Hårdbelagt glas är ganska speglande och inte vackert. Därför kan utblicken nästan förbättras om man kan fräsa in utrymme för en isolerruta i innerglaset. Dessa är svåra att göra tunnare än 16 mm, ökar vikten med upp till 10 kg per m2 och behöver sänkas ner i ramen 12 mm minst så att distansproflen inte syns. Med den metoden når man rejäla prestandaförbättringar och kan till och med få till solskyddsglas. I tabell nedan summeras möjligheterna.
Nya fönster i gammal byggnad:
När man vill installera nya fönster och fasaddelar i en gammal byggnad bör man använda moderna beläggningar som speglar av ytan den ligger på. Då tar glaset ett steg tillbaks och fokus landar på andra byggdelar såsom tegel. Men skall ytterglaset vara belagt?
När man har en miljö med gamla fönster tycker jag man skall ha ett belagt glas (#2) som ytterglas. Då tar det nya glaset så lite ”plats” som möjligt. Om man skall byta gamla floatglas mot nya i den typ av bevarande kan det värtom vara bra med obelgt ytterglas. Bilden nedan på glasprover illustrerar skillnaden. Provet i mitten har obelaagt ytterglas. Mätt vinkelrätt har alla tre glasen exakt samma spegling, men i vinkel blir det skillnad
Renovering curtain wall fasader
En del bevarandeobjekt har synnerligen exotiska beläggningar från förra milleniet. Kaknästornets guldglänsande glas är exempel på det. Liksom faktiskt TV-tornet i Berlin. Sådana objekt måste behandlas case by case. Men många tidiga fasader byggde på vanligt floatglas, så till exempel Hötorgsskraporna. När dessa renoveras vill man förbättra energiprestanda och ofta lägga till solskyddsglas.
Det är i sig en välsignelse att moderna solskyddsglas i många fall inte avviker nämnvärt från vanligt energiglas i utseende. För Saint-Gobains del ser ett otränat öga inte skillnad på energiglaset ECLAZ och solskyddsglasen SKN 183, Xtreme 70/33 och Xtreme 61/29. Så vad är det att tveka på? Det är ju så klart det där att ett floatglas som är obelagt är mycket mer speglande ur vinkel än ett belagt glas. Fasaden blir lite mörkare. Skillanden kan vara svår att se men bör utvärderas.
Man kan knäcka nöten med en treglaslösning med beläggning på mittenglaset #3 och innerglaset #5. Då har man i princip löst estetiken i och med det obelagda ytterglaset. För energiglas går det utan nackdel om man härdar mittenglaset. Men med solskyddsglas måste man först utvärdera om det överhuvudtaget är godkänt för #3, det kan se jättekonstigt ut. Från Saint-Gobain är bara SKN 183 godkänt för #3. Sedan behöver man fundera på om man kan hantera den minskade effektiviteten. Solskyddsglas absorberar värme som ventileras bort av vinden, i mitten på ett isolerglas är det vindstilla. Man kan göra analyser i Byggnadssimuleringsprogram som IDA-ICE.
Ett lyckat exempel på fasadrenovering är det jättestora atriet på SAS gamla huvudkontor i Frösundavik, numera kallat Gate:01. Både system och obelagda tvåglas skulle bytas men utseendet bevaras över 3500 m2. Det blev Wicona för aluminium och Xtreme 70/33 Diamant i tvåglas. Tvåglas måste ha solskyddsglaset ytterst. Men det utgjorde inget problem i ett rum med ljus in från tre håll. Här har det alltid varit svårt att fånga upp någon spegling i glasen. Komforten invändigt har ändrats, den gamla överglasade gatan är nu en loungemiljö. Och det enda man märker är egentligen ett svagt grönaktigt sken på väggarna närmast glasen.
På Gate:01 recirkulerades såväl glas som aluminium. Inget nytt för aluminiet men för glas blev det startskottet på återvinning. Fönster är den största fraktionen på deponi i Sverige. Men från och med nu kan Ragn-Sells återvinna fönster till ny glasråvara. Jag skulle säga att i princip allt glas som byts ut för tiden kan återvinnas. På Glascentrums hemsida finns en lista över utbildade inventeringspersoner som kan hjälpa till att ta första steget i ditt projekt!