Genom att bevara byggnaders stomme kan man minska klimatpåverkan med 60 procent och avfallsmängderna med nästan 80 procent jämfört med om man river och bygger nytt. Det visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort i Halland där man tittat på ombyggnation av skolor och jämfört olika alternativ.
– Det här visar vilken outnyttjad potential som finns på det här området. Studien har tittat på Halland men resultaten är relevanta även i andra områden. Genom att förlänga livslängden för de byggnader vi redan har och återbruka mer kan vi göra stora besparingar, både sett till utsläppsminskningar, ökad resurseffektivitet och kostnader, säger Johanna Andersson, expert på cirkulärt byggande och projektledare på IVL.
Varje år investeras det omkring 1,1 – 3,5 miljarder kronor i projekt som kan vara relevanta för återbruk i den halländska bygg- och fastighetssektorn.
För att undersöka potentialen för storskaligt återbruk har IVL i samarbete med Bruka Halland tittat specifikt på två skolor som står inför rivning alternativt ombyggnation och räknat på fyra olika ombyggnadsscenarier – från rivning till mindre renovering. Studien har också undersökt vad som är möjligt att återbruka och vilka klimatvinster och minskade avfallsmängder det skulle innebära.
Resultatet visar på betydande ekonomiska och miljömässiga vinster med att bevara och renovera byggnader jämfört med att bygga nytt. Om man bevarar stommen vid en ombyggnation ger det 60 procent lägre klimatpåverkan och 76 procent mindre avfallsmängder och materialförbrukning jämfört med om man river och bygger nytt. Återbrukar man samtidigt byggmaterial så blir miljövinsterna ännu större.
Om man i framtiden skulle arbeta med att både bevara de skolor som finns samtidigt som man återbrukar byggmaterialet vid dessa ombyggnationer skulle man kunna få en potentiell klimatbesparing på 5 100 ton koldioxidekvivalenter per år, jämfört med om man i stället bygger nya, likvärdiga skolor.
– Det motsvarar cirka sju procent av den totala årliga klimatpåverkan från byggaktiviteter i regionen. Så om bevarande och återbruk skulle tillämpas på samtliga skolor i Halland framöver ger det en märkbar effekt, säger Johanna Andersson.
Studien visar även att det finns potential för att både höja kompetensen och att öka omfattningen av återbruk och cirkularitet i Halland.
Kajsa Urge är projektledare för satsningen Bruka Halland, som tillsammans med IVL driver projektet:
– Vår förhoppning är att vi med den här studien ska öka kunskapen och förståelsen för vilka möjligheter och vinster det innebär att gå från en linjär till en cirkulär bygg- och fastighetssektorn samt motivera och påverka viktiga aktörer i Halland att arbeta mer med bevarade och återbruk, säger hon.