Samhällsbyggnadssektorn saknar en enhetlig modell för att definiera och verifiera kompetens. Tydligare krav kan bidra till ökad säkerhet, minskade kostnader och begränsa förekomsten av oseriösa aktörer.
I en debattartikel på Altinget lyfter Svensk Byggtjänst, Byggföretagen och Byggherrarna denna fråga.
Programmet Kvalitetssäkrad kompetens, som stöds av Svensk Byggtjänst och Byggföretagen, syftar till att skapa en gemensam modell för standardiserade kvalifikationer inom samhällsbyggnad.
Modellen fungerar på ett liknande sätt som körkortsutbildningar: en instans tar fram kvalifikationsbeskrivningar, utbildningsarrangörer anpassar sina kurser efter dessa, och en separat examinationsinstans säkerställer att deltagarna uppnår de fastställda kompetenskraven. Idag finns inga tydliga riktlinjer för utbildningarnas innehåll, trots att det ofta ställs krav på genomförd utbildning snarare än på faktisk kompetens.
”Det är i nuläget svårt att säkerställa vilken kompetens en arbetstagare behöver för att utföra en arbetsuppgift. Det försvårar även jämförelser av kompetenser och rörlighet mellan branscher och länder. Dessutom är det svårt att kontrollera efterlevnad av lagkrav och andra regler”, enligt programmets webbplats.
I debattartikeln framhålls att tydligare kompetenskrav kan ge flera fördelar:
- Arbetstagare får bättre möjligheter att veta vad som krävs i deras yrkesroll.
- Samhället kan minska kostnader kopplade till fel och brister i byggprojekt.
- Antalet arbetsplatsolyckor kan minska.
- Upphandlingar av oseriösa aktörer kan motverkas, vilket kan leda till bättre arbetsmiljö och färre byggfel.
”För att modellen ska bli etablerad krävs samarbete mellan beställare, arbetsgivare och myndigheter. Fokus behöver skifta från generella utbildningskrav till tydliga kompetenskrav som säkerställer rätt kunskap genom hela byggprocessen”, skriver Svensk Byggtjänsts vd Kajsa Hessel, Byggföretagens vd Catharina Elmsäter-Svärd och Byggherrarnas vd Tommy Lenberg.
