Björn Nordström, seniorkonsult på Briab, föreläser bland annat om CE-märkning av dörrar som förses med dörrautomatik. Då blir dörren en maskin, enligt EU:s maskindirektiv, och måste därför CE-märkas. Ansvarsfrågan har länge vållat huvudbry, trots att det gått tio år sedan EU-standarden, SS EN 16005, trädde i kraft.
Av: C-G Hanberg | Foto: Mario Villamie | Great Security | Dormakaba
Standarden specificerar krav för metoder för konstruktion och provning för maskindrivna inner och ytterdörrar för persontrafik.
– Den som installerar dörrautomatik och följer reglerna SS EN 16005 uppfyller också kraven enligt maskindirektivet. Maskindrivna slagdörrar ska också ha ett skydd för bakkanten för att minska skaderisken, säger Björn Nordström.
Ansvarsfrågan är enligt Björn nordström glasklar:
– Entreprenören, till exempel en låssmed, får ett lagstadgat tillverkaransvar när dörren förses med automatik (drivenhet). Då blir den en maskin som måste CEmärkas. Entreprenören kan dock inte garantera att drivenheten är testad och godkänd utan måste förlita sig på en inbyggnadsförsäkran, utfärdad av den som tillverkat drivenheten.
Det har tagit tid innan låssmeder, och tillverkare av lås och beslag, kommit till insikt om vad som egentligen gäller, främst beträffande ansvarsfrågan, när en dörr förses med automatik och då blir en maskin. Eller en maskindriven dörr som Björn Nordström föredrar att kalla den. Den utbildning SLR1) och Björn Nordström håller har dock fått bilden att klarna.
En ökad samsyn inom byggprocessen
– Redan när låssmeden monterar drivenheten på dörrkarmen eller väggen, och sedan ansluter armen till dörrbladet, blir dörren en maskin, även om den inte är ansluten till elnätet. Väggen, där en maskindriven dörr ska sättas in, måste också vara robust, säger Björn Nordström.
Alla aktörer inom byggprocessen måste ha en samsyn när det gäller maskindirektivet och CEmärkning av dörrar.
– Byggherren, och de projektörer som anlitas, ska inte runda regelverket bara för att minska kostnaderna. I stället ska de genom en tät dialog underlätta jobbet för den entreprenör som blir tillverkare när dörren förses med en drivenhet och blir en maskin. Det förutsätter att byggherren och projektörerna har kunskap om maskindirektivet, säger Björn Nordström.
Svindlande kostnader för byggfel
Det finns enligt Björn Nordström många brister i dörrmiljöerna som svarar för en viss del av de totala byggfelskostnaderna.
– Totalt uppgår kostnaderna för byggfel i Sverige enligt Boverket till 110 miljarder kronor. Det är mer än landets totala kostnader för polisen och vårdsektorn. Summan inkluderar bland annat utredningar, konsultinsatser, nytt bygg material och lönekostnader, säger Björn Nordström.
Enligt BBR (Boverkets Byggregler) krävs en fri höjd på minst två meter i dörröppningen när det gäller utrymningsvägar och kommunikationsstråk.
– Om man monterar dörrautomatik, så hamnar dess armsystem ofta under två meter. Det måste arkitekten beakta vid projekteringen, så att BBR kravet på fri höjd uppfylls, säger Björn Nordström.
Arbetsmiljöverket kräver numera att alla på arbetsplatsen, oavsett funktionsförmåga, snabbt ska kunna utrymma lokalerna vid en brand eller en annan fara.
–En väl fungerande dörrautomatik är en viktig utrymningsfunktion för att kunna uppfylla verkets krav på en snabb frångänglighet (utrymning), säger Björn Nordström.
Alla maskinrelaterade olyckor ska rapporteras till Arbetsmiljöverket som har tillsynsansvaret för bland annat maskindrivna dörrar.
– Arbetsmiljöverket måste gör betydligt fler marknadskontroller när det gäller sådana dörrar. Det har brustit i kontrollerna under flera decennier. Då minskar också regelefterlevnaden, säger Björn Nordström.
Björn Nordström var låssmed innan han sadlade om och blev säkerhetskonsult. Han är även byggbesiktningsman och en flitigt anlitad föreläsare. Han föreläser bland annat om inbrottsskydd, utrymning, tillgänglighet och frångänglighet vid brand.
1)SLR: Sveriges Lås och Säkerhetsleverantörers Riksförbund är en rikstäckande organisation för låsmästare.