Nu finns resultat som visar hur betongvolymerna i de vanligaste brotyperna kan minskas väsentligt. Det innebär att det är möjligt att minska CO2-utsläppen med upp till 30 procent. Resultaten i rapporten kan dessutom användas för direkt implementering i praktiken.
Rapporten visar hur betongvolymerna och därmed tillhörande CO2-utsläpp för de vanligaste brotyperna kan minskas väsentligt, storleksordning - 30 procent, och fortfarande uppfylla funktionskrav. Anledningen att detta inte görs idag är att produktionskostnaden blir större än materialbesparingen.
Med framtidsutsikt om ökande materialkostnad på grund av tillhörande klimatpåverkande utsläpp, kan detta förhållande komma att förändras. En reduktion av betongvolymer enligt denna rapport, tillsammans med förbättringar av materialet, så kallad - grön betong - , bedöms reduktionen kunna bli ännu större, storleksordning - 50 procent.
Rapporten visar hur betongvolymerna och därmed tillhörande CO2-utsläpp för de vanligaste brotyperna kan minskas väsentligt. Rapporten kan direkt användas som underlag för implementering i praktiken. Syftet med projektet har varit att etablera konstruktionslösningar med optimerade geometrier som ger betydande materialbesparingar och därmed utsläppsminskningar, men som samtidigt uppfyller funktionskrav, och med en tillhörande produktionsmetodik som fortfarande ger en rimlig tid och produktionskostnad.
Med stöd från SBUF genomfördes projektet - Klimatoptimerat byggande av betongbroar - under 2016 – 2017. I denna rapport framgår infrastrukturens omfattning av klimatpåverkande utsläpp, specifikt CO2, och möjligheten att minska utsläppen genom rätt val av geometri och material. Mängden klimatutsläpp korrelerar med mängden material som byggs in i konstruktionerna. Under lång tid har material varit relativt billigt jämfört med arbetskostnader. Detta har medfört att konstruktionerna ofta har utförts med enkla geometriska former, som ger lägre arbetskostnad, men högre materialåtgång, och därmed högre klimatutsläpp.