Under årets första halva backade nybyggnationen av lägenheter med 11 procent jämfört med samma period året innan, visar ny statistik från SCB.
Ungefär 31 050 lägenheter började byggas under första halvåret 2022 enligt preliminär statistik. Av dessa fanns runt 7 100 i småhus, vilket är en ökning med 2 procent jämfört med året innan.
Enligt Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen, var nedgången väntad.
Vi varnade faktiskt redan i våras för ett minskat byggande. Det baserade vi på att nästan alla våra medlemsföretag känt av prisökningar på varor och tjänster, säger hon.
Inflationen i stort ger även svagare hushållsekonomier, fortsätter hon. Då blir konsekvensen att investeringar skjuts fram och människor som behöver en bostad avstår från att köpa, vilket leder till färre nybyggen.
Går mot trenden
De största tappen syns i storstadsområdena. Där minskade antalet påbörjade byggen av bostadslägenheter från 17 000 till knappt 11 000 – en nedgång med 36 procent. Av storstäderna är tappet störst i Malmö, där tappet är 58 procent.
Samtidigt går vissa regioner mot trenden. I Värmland ökade byggandet från 284 till 1 118, en uppgång med nästan 300 procent.
Det är svårt att ge en prognos på hur länge den generella nedgången håller i sig, enligt Elmsäter-Svärd.
Företagen vet knappt om de kan lägga anbud, och även priser, risker och tillgång till material spelar in. Men den kanske största frågan är att veta om vi har tillgång till cement efter årsskiftet. Det får en väldigt stor konsekvens för hela bygg- och anläggningssidan, säger hon.
Högtryck i delar av sektorn
Hon tillägger att tappet gör att många funderingar vad det här betyder för jobben, och ifall varsel väntas i byggindustrin – men menar att branschen i grunden är i behov av kompetensförstärkning.
Många försöker behålla sin personal så långt det är möjligt. Så även om varsel teoretiskt kan läggas – inte minst givet osäkerheten kring cement – så är det lika många som är måna om att behålla personalen.
Flera delar av sektorn går dessutom på högtryck, fortsätter hon. Det gäller bland annat måleri, installation, plåt och ventilation, där mer personal nu efterfrågas.
Men om konsekvensen blir att det byggs mindre framöver, då kommer det att påverka dem framöver i nästa steg, säger Catharina Elmsäter-Svärd.