Oron för en bobubbla finns inte bara i Sverige. Flera länder har redan infört åtgärder som nu diskuteras här hemma.
-Det värsta är att göra det för sent, säger Lars Frisell, rådgivare till Irlands centralbankschef.
I Sverige pågår en intensiv debatt om ränteavdragens framtid, amorteringskrav och begränsningar i hur mycket hushållen ska få låna i förhållande till sin inkomst, skuldkvot.
Under finanskrisen kraschade Irlands övervärderade bostadsmarknad, och bidrog till landets bankkris. Priserna har precis börjat återhämta sig. I början av året införde centralbanken både ett bolånetak och ett skuldkvotstak.
-Det var väldigt kontroversiellt. Det är ett tuffare politiskt klimat här efter kraschen. Många tycker att det är för tidigt att gå in och störa marknaden. Men en sund kreditgivning ska gälla i alla tider. Vi inför det nu, innan priserna rusar upp igen, säger Lars Frisell.
Han var tidigare chefsekonom på Finansinspektionen och en av personerna bakom bolånetaket i Sverige.
Effekten har hittills blivit en dämpad prisutveckling.
-Priserna stiger fortfarande, men mer måttligt.
Irland har inga ränteavdrag. Det har däremot Danmark, som också upplevt en sprucken bobubbla och flera år utan ekonomisk tillväxt som följd. Nu sker en successiv nedtrappning av avdragen, som inte anses vara en lika laddad fråga som i Sverige.
Men bland ekonomer växer oron över prisutvecklingen, som tagit fart igen, och många efterlyser fler åtgärder från politiskt håll, enligt Morten Skak, ekonom och expert på dansk bostadsmarknad.
-Finanstilsynet har nyligen gjort ett utspel om att man önskar strama upp lånereglerna i Århus och Köpenhamn, säger han.
Danskarna är Europas mest skuldsatta folk, sett till inkomst. Morten Skak vill själv se ett amorteringskrav.
-Det är lätt att få lån i Danmark, och många amorterar inte. Centralbanken vill begränsa möjligheten till amorteringsfria lån. Men det finns ingen politisk vilja att göra det. Det är en mycket känslig fråga.
Ränteavdrag finns också i Nederländerna. Sedan 2013 får avdrag bara göras för lån som amorteras av på 30 år. Åtgärden infördes för att dämpa den skenande skuldsättningen, där belåningsgrader på över 110 procent var möjliga. Skuldkvotstaket sänks nu successivt.
Åtgärderna har kritiserats för att de bromsat upp Nederländernas ekonomi och tvingat regeringen till kraftiga besparingar, en farhåga som brukar nämnas i den svenska debatten.
Att den europeiska ekonomin gått trögt har samverkat med de politiska besluten i Nederländerna. Men att vänta in en optimal tidpunkt är närapå omöjligt, anser Lars Frisell.
Han pekar på att de åtgärder som länder i Europa nu genomför inte är några nyheter på andra håll i världen.
-I Sydostasien är det många som gjort det här, Korea, Hongkong, Australien.
(TT)
