Gestaltningen av nybyggen i samma kvarter utvecklas från unisont och enhetligt till individuella uttryck i kraftigare färgskala. Anpassning till produktionsprocessen är viktig och det blir också allt mer fokus på material och miljövänliga lösningar.
-Inom bostadssektorn efterfrågas miljöer med ett mångsidigt och varierande uttryck. Bomässan i Vallastaden i Linköping visar tydliga uttryck - en brokig miljö med många estetiska krockar. Man är ute efter att skapa livfullhet genom att stort och smått blandas och olika färger och material sätts ihop, berättar Louise von Bahr, studioansvarig arkitekt på Equator Stockholm.
Hon ser trenden som en reaktion mot bland annat de senaste årens uniforma bostadsbyggande, där husens volymer och fasader utformats på ett alltför likartat sätt.
En annan förklaring till dagens mångfald och variation kan vara att flera kommuner beslutat att aktivt verka för ett ökat samarbete med flera – och även mindre - byggherrar samt entreprenörer. Stora kvarter kan då brytas ner i mindre delar och flera aktörer kan verka i samma kvarter vilket leder till fler uttryck i fasaderna.
Trenden märks även i mindre omfattning i den kommersiella byggsektorn. Fokus riktas där mot gatuvåningarna för att lyfta fram verksamheter i marklägen. Öppenhet eftersträvas så att ljus, liv och rörelse inifrån uttrycks utåt. Det ger trygghet och möjlighet att orientera sig under kvällar och mörkare årstider.
-I arbetet med omdaningen av Vasakronans stora fastighet Sergelhuset kommer gatuplanen att öppnas upp. Flera entréer och lokaler för nya verksamheter kommer att leda till en verklig förändring av till exempel Malmskillnadsgatan, berättar Louise von Bahr.
Allt fler projekt miljöcertifieras
Miljö och hållbarhet är ett annat tema som styr fasadutformningen. Allt fler projekt miljöcertifieras. I bedömningskriterier ingår krav på energieffektivitet, på kvaliteter i inre och yttre klimat. Konstruktion och fasadmaterial, liksom väggarnas uppbyggnad, ska kunna hantera värmebelastning och inomhusklimat på ett effektivt sätt.
Fasader med stora mängder fönster och glaspartier har varit vanliga på senare år. Med växande miljöfokus har dock svårigheterna med stora glaspartier i solutsatta lägen uppmärksammats.
-Byggnader med stora glaspartier i söderlägen kräver tunga installationer för att kyla och ventilera bort överskottsvärmen. Det är inte särskilt miljövänligt och dessutom dyrt, utrymmeskrävande och svårmanövrerat. Dock går det förstås att uppföra både estetiska och klimatanpassade fasader med mycket glas, men det kräver en hel del. Mycket intressant händer inom solceller och solfilmer på glas, säger Louise von Bahr.
Equator jobbar nu med flera stora innerstadsprojekt där förutsättningarna är komplexa. Därför tillkommer temat fasaders process- och produktionsanpassning. I svåråtkomliga lägen och i processer med pressade tidsplaner blir prefab- och elementlösningar eftersträvansvärda. Mycket förbereds på annan ort och de slutliga montagearbetena ska kunna göras snabbt på plats.
-Det innebär både utmaningar och möjligheter. Vi måste studera mått, proportioner, infästningar och detaljer för att produktionsanpassa fasaderna. Det är dock uppgifter som arkitekter arbetat med i alla tider, säger Louise. Vi har alltid verkat utifrån teknikens och produktionens möjligheter. Det gäller att skapa snygga och bra lösningar, det är utmaningen, nu som då.
Ett ökat intresse för material är ytterligare en trend. Till exempel för trä på fasader och i konstruktionsmaterial. Trä är ett levande material som med rätt skötsel kan hålla i hundratals år. Trä är också en förnybar råvara som vi har gott om i Sverige.
Flera nygamla material och tekniker som keramikplattor och tegel kommer också tillbaka. De kräver nästan inget underhåll och håller länge. Plåt i olika utförande och uppbyggnad används också. Plåten kan bearbetas till spännande ytor på fasader, den går att forma både mjukt och strikt.
-Det är viktigt att arbeta med material som ser levande ut. Fasader ska ha långa liv och åldras vackert, säger Louise von Bahr.
Fokus på brandskydd kan rädda liv
I somras inträffade en tragisk brand i ett flervåningshus i London. Fasaden var klädd med en skiva Reynobond PE, en tunn sandwichskiva i aluminium med polyeten/hårdplast-kärna. Bakom fasadbeklädningsskivan fanns en luftspalt och sedan en brännbar PIR-isolering – en olycklig kombination, menar Erik Almgren på Bengt Dahlgren AB, medlem i Svensk Brandkonsultförening. Särskilt fasadskivan har visat sig vara lömsk och det är den röda tråden i många katastrofbränder i höga hus.
-Om man vill använda brännbar isolering i ett hus på mer än tre våningar så måste detta vara testat och godkänt i ett fullskaletest. En utmaning är att fasader säljs på en internationell marknad som ibland inte testats enligt den svenska metoden SP Fire 105. Det gäller att vara försiktig med att frångå typgodkända metoder. Man måste utgå från ett godkänt helhetskoncept och akta sig för att snickra ihop egna lösningar.
Erik Almgren ger också rådet att beakta robustheten i fasadens system, Systemen är helhetskoncept. Det gäller att undvika sådana som är känsliga under drift.
