Professionell markskruv har genomgått en radikal utveckling de senaste tio åren och efterfrågan på att använda marksruv ökar konstant. Tidigare har branschen begränsat användningsområdena för marksruv till små byggnationer så som trädäck och staket, men idag sätts stora konstruktioner på markskruv där man tidigare använt sig av traditionell betongplatta. Men det är faktiskt inte först nu som skruvfundament använts för att förankra stora, tunga konstruktioner.
Skruvfundament i historien – Fyren var först ut
Att använda stora skruvliknande pålar för att förankra större konstruktioner är egentligen inget nytt. Alexander Mitchell i England uppfann skruvpålen, som han patenterade tillsammans med sin son redan 1833. Deras design bestod av smidesjärn och var en stor förbättring jämfört med standardkonstruktionen med rak påle. * Skruvpålarna användes då främst till att förankra fyrtorn. Den första fyren som byggdes med Alexanders som konsult, var vid Brandywine Shoal, Delaware Bay i USA. Bygget startade 1848 och fyren stod klar 1850.
Fyrar som byggdes med skruvpålar som fundament var relativt billiga, lätta att konstruera och relativt snabba att bygga. Skruvpålar av metall användes som grund för många fyrar byggda där botten bestod av sand eller lera. Designen med skruvliknande ändar på pålen ökade pålens bärighet och dess förankringsegenskaper.
Att utvecklingen gått trögt, eller snarare, att marknadens acceptans av markskruv dröjt, är lite av en gåta med tanke på hur tidigt skruvpålen som fundament uppfanns, men kanske inte så konstigt med tanke på hur traditionsbundna vi människor kan vara och hur de flesta människor tycker det är jobbigt med förändring. Byggbranschen brukar beskrivas som konservativ, rätt eller fel, utvecklingen mot mer hållbart och cirkulärt byggande är ännu i sin vagga globalt sätt. Markskruv erbjuder dock arbetande entreprenader ett kostnadseffektivt och tidsbesparande alternativ att bygga markfundament.
Det är inte enbart markskruvens smidighet och kapacitet som gjort den till en efterfrågad produkt. Miljöpåverkan blir betydligt mindre när man anlägger grunden till en byggnation med markskruv i stället för att använda sig av betong. Det är dock inte all markskruv på marknaden som uppfyller lika höga miljökrav. Genom olika nationella och internationella certifieringar går det dock snabbt att se vilken miljöklass en markskruv av ett vist varumärke lever upp till. Hållbarhet blir allt viktigare i byggbranschen vilket återspeglar sig i efterfrågan och kraven på att bygga med markskruv i stället för betong.
Markskruv idag
Med tanke på den historia som finns, att man redan på 1800-talet valde skruvfundament för att förankra fyrar, så är det inte så konstigt att vi idag kan erbjuda husgrunder bestående av markskruv. Tekniken har så klart gått framåt och produktutvecklingen lika så.
De vanligaste hustyperna som står på markskruv är fortfarande modulhus och enplanshus. Vi ser flera exempel runt om i världen där hus av denna typ sätts på markskruv. Det sparar tid, pengar och på jordens resurser. Många föredrar att jobba med en produkt som är cirkulär och minskar på både transport, hantering och arbetskraft. I vissa sammanhang kan markskruv vara en av få lösningar då miljökrav ställs och det skall byggas i skyddad natur, som till exempel på Nya Zeeland.
* The Repertory of Patent Inventions, And Other Discoveries and Improvements in Arts, Manufacturers, and Agriculture. Repertory of Arts and Manufacturers. July–December 1847. p. 116.