Under 2023 anmäldes 5253 inbrottsstölder från byggarbetsplatser, enligt statistik från BRÅ. För många utsatta byggföretagare är byggstölder en integritetskränkning som orsakar kostnader, merarbete och försenade tidsplaner. Enligt Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen, krävs kraftfulla åtgärder som signalerar att myndigheterna tar byggstölderna på allvar.
Text: Annika Wihlborg
–Antalet byggstölder har ökat konsekvent i flera år, med undantag för under pandemin, då resandet var begränsat. Byggstölderna polisanmäls i många fall enbart för att försäkringsbolagen kräver det, inte för att de utsatta företagen förväntar sig att brottet ska utredas och klaras upp. De åtgärder som hittills genomförts för att komma till rätta med stöldligorna har inte gett tillräckliga resultat, säger Tanja Rasmusson.
Hon anser att byggstölder inte prioriteras tillräckligt högt, i många fall eftersom samhället inte betraktar företag som brottsoffer i samma utsträckning som enskilda individer.
Integritetskränkning som bör tas på allvar
–Att få sin byggarbetsplats skövlad och sina verktyg och maskiner stulna är en integritetskränkning som bör tas på allvar och dessutom ger långtgående och omfattande konsekvenser för byggföretagen. Verksamheten försenas och fördyras. I många fall tvingas de kalkylera med stölder i sina anbud. I förlängningen betalas stöldernas kostnader av såväl beställare som kunder. Det är otroligt allvarligt att den här typen av brottslighet tillåts gå helt outredd. Det sänder ut signaler till de internationella stöldligorna att deras verksamhet i princip är helt riskfri, säger Tanja Rasmusson.
Tullverket har sedan den 1 juli 2021 rätt att stoppa misstänkt stöldgods som är på väg att föras ut ur landet. Den nya lagen har dock kritiserats för att vara tandlös eftersom Tullverkets grunduppdrag är att fokusera på inkommande gods.
Hela rättskedjan behöver stärkas
Regeringen har tillsatt en utredning med syfte att möjliggöra en effektivare bekämpning av utförsel av stöldgods. Den som har för avsikt att föra ut stulet gods ur landet föreslås kunna dömas för brottet utförselhäleri. Tulltjänstemän ska även ges ökade befogenheter att kroppsvisitera och undersöka fordon i gränsnära områden. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
–Det är positivt att utredningen görs, det ger tullen muskler som hittills saknats. En utmaning för tullen är dock att ha tillräckligt med personal och tid för att genomföra dessa kontroller. Samtidigt behöver hela rättskedjan stärkas, säger Tanja Rasmusson.
Strategisk bevakning av stöldgodsets utförselvägar
Byggföretagen vill att Polisen ska få mer resurser för att uthålligt kunna verka mot stöldligor.
–Det krävs förbättrad samordning genom Europol för att varaktigt slå undan benen för ligorna. Minskad sekretess mellan myndigheterna och ökad samordning över myndighetsgränserna ger möjlighet till mer riktade insatser, säger Tanja Rasmusson, som även vill se en mer strategisk bevakning av hamnar och andra utförselvägar för stöldgodset, vilket kräver ökade resurser till tull och kustbevakning.
Byggföretagen efterlyser även en särskild åklagare som kan bygga upp en kompetensbas om stöldligornas tillvägagångssätt, en åklagare som kan identifiera mönster och utveckla nya systematiska arbetssätt i samverkan med Polisen och Tullverket.
Åklagare och domstolar behöver bli bättre på att bedöma om enskilda stölder ingår i organiserad brottslighet. I Sverige bedöms varje brott för sig, viket tar lång tid och ger låga straff. Genom att sammanföra ett antal byggstölder som skett i ett specifikt område och leta mönster som kan indikera att stölderna är en del av den organiserade brottsligheten så blir utredningsmöjligheterna fler. Polisen ges även tillgång till fler av rättsapparatens tvångsmedel.