Trä är ett förnybart material som återskapas i ett kretslopp, något som gör det unikt som byggmaterial. Det menar Anna Ryberg Ågren som är direktör för Svenskt Trä och leder Svenskt Träs arbete med att främja en livskraftig sågnäring och ett hållbart samhälle.
Användningen av trä vid produktion av flerbostadshus och andra större byggnader som till exempel idrottshallar har ökat. En av drivkrafterna, enligt Anna, är att trä har många fördelar när det gäller klimatavtrycket för byggnaden. En annan är behovet av att effektivisera byggprocessen; genom det industriella träbyggandet förkortas byggtiden. När byggandet blir en industriell process blir också ständiga förbättringar en naturlig del.
-Att trä har blivit ett alternativ även i den här typen av byggnader innebär att man öppnar upp för flera alternativ när det gäller byggsystem och även för fler leverantörer, vilket ökar konkurrensen både vad gäller pris och klimatavtryck. Det är positivt, säger hon.
Genom ett hållbart brukande av den svenska skogen har virkesvolymen fördubblats de senaste hundra åren, samtidigt som uttaget har kunnat ökas. Förnybar råvara har därmed kunnat ersätta andra material som har ett högre klimatavtryck. Sjuttio procent av träet exporteras och gör klimatnytta även där det hamnar.
I dagens skogsvårdslag är målen mellan produktion och miljö jämställda. Det betyder att det är lika viktigt att skogens miljövärden bevaras och utvecklas som att skogen ger virkesproduktion. Den vanligaste formen för skogsbruk i Sverige är trakthyggesbruk, där man tar bort skog på ett ställe i taget och sätter nya plantor efter avverkning. En procent av skogsytan avverkas varje år.
-Tanken med trakthyggesbruk är att man ska ha en jämn tillväxt av skog i olika åldrar över hela skogslandskapet. Skogsytan – trakten – genomgår under cykeln från avverkning till ny, avverkningsmogen skog olika faser som var och en är gynnsam för olika arter, säger hon.
Alla nyttor fram i ljuset
Anna menar att man måste se alla nyttor som skogsbruket levererar och inte glömma att produkterna som tillverkas av träråvaran kan användas för att ersätta fossilintensiva produkter.
-En viktig aspekt för sågverken är att få så högt utbyte av varje stock som möjligt. Många verk investerar i avancerad röntgenteknik som gör det möjligt att ta hand om råvaran på ett så effektivt sätt som möjligt. Det som inte blir plankor och brädor tas tillvara. Restströmmar blir till bioenergi, biodrivmedel och kemikalier.
För sågverken gäller samma marknadsregler som för andra industrier. Företaget behöver vara lyhört för vad marknaden efterfrågar, där hållbarhet är en viktig faktor idag. Tillverkningsprocessen är klimateffektiv och energianvändningen låg. Energin som används är egen bioenergi samt el som till största delen produceras med vind-, vatten- och solkraft.
-Självklart finns mer att göra, framför allt på transportsidan och det jobbas med detta. Den första eldrivna timmerbilen har funnits ett tag, nu kommer nästa generation att rullas ut, säger hon.
Som ett led i att stärka sitt bidrag till klimatet inledde Södra 2023 i samarbete med riskkapitalbolaget Verdane Capital och norska Equinor en satsning för att utforska möjligheterna med koldioxidinfångning, också kallad ”Bioenergy Carbon Capture and Storage” (BECCS) eller bio-CCS.
Växande träd tar upp koldioxid från atmosfären och lagrar in den i form av kol i de produkter som tillverkas av träråvaran. Om träprodukterna förbränns så återgår det inlagrade kolet till atmosfären som koldioxid. Nettoeffekten av upptag och utsläpp av koldioxid blir i detta scenario noll, sedd över träprodukternas livscykel. Men – genom att fånga in den koldioxid som släpps ut när träprodukterna efter sin användning förbränns, använda eller lagra den så blir nettoeffekten i stället negativ.
-Genom bio-CCS kan negativa utsläpp bli verklighet på riktigt, säger Anna.
Påverkan på flera fronter
Svenskt Trä genomför sitt uppdrag genom att inspirera, utbilda och driva den tekniska utvecklingen framåt. Tidningen Trä lyfter fram inspirerande träarkitektur och publicerar kunskapsartiklar om trä. Träpriset, som delas ut vart fjärde år för en byggnad som speglar tiden vi lever i och visar på god träarkitektur, är en annan del i inspirationsarbetet.
Även konkreta projekt för att inspirera genomförs. Ett exempel är ”Paris Pavillion”, en sexkantig paviljong i furu som ursprungligen skapades genom ett initiativ av Sveriges Arkitekter och Svenskt Trä inför 50-årsfirandet av Svenska Institutet i Paris. Paviljongen utformades för att kunna återmonteras igen och under 2023 flyttades paviljongen till Court Hey Park i Liverpool som en följd av Svenskt Träs samarbete med School of Architecture på Liverpool University.
Woodlife Sweden är en utställning om svensk träarkitektur, design och hållbar stadsplanering som syftar till att öka intresset för hållbar utveckling och öppna för nya samarbeten mellan aktörer inom hela träindustrin. Den har producerats av Svenska institutet och Sveriges Arkitekter i samarbete med Svenskt Trä och Skogsindustrierna. Här presenteras svenska träprojekt som visar hur arkitektur och design kan bidra till att minska klimatpåverkan och driva på utvecklingen mot en biobaserad ekonomi.
-Utställningen har lett till att delegationer från andra länder har kommit till Sverige för att lära sig mer om vårt sätt att arbeta genom hela värdekedjan från skog till arkitektur. Det är jätteroligt att vi i Sverige kan inspirera andra länder att bygga mer i trä, säger Anna och fortsätter:
Återbruk förlänger livet
-Även om trä är ett förnybart material måste vi givetvis se till att det material som har satts på marknaden får ett så långt liv som möjligt. Här pågår initiativ. Exempelvis togs limträbalkar från en ishall som skulle rivas i Göteborg med till ett annat projekt. Här var det Moelven och Framtiden Byggutveckling som säkerställde att det kunde ske på ett bra sätt.
Gjuteriet i Malmö är ett projekt där man har jobbat medvetet med återbruk. Flera delar av byggnaden skulle återbrukas och bevaras. Tyréns fick uppdraget att beräkna och anpassa bärande, prefabricerade trästommar till dessa delar. Partier av bjälklagstommen gjordes i form av upphängda fackverk i de gamla traverskranbanorna som fanns kvar.
Text: Susanne Ringheim Kilje
Svenskt Trä
Organisationen initierar, stöttar och deltar i forsknings- och utvecklingsprojekt kring trä på olika universitet och högskolor. Tillsammans med Trä -och möbelföretagen samt RISE har ett programråd etablerats för att identifiera relevanta forskningsfrågor.
Svenskt Trä är bland annat med och finansierar forskningsprogrammet CT Wood som syftar till att effektivisera råvaruutnyttjandet i trävärdekedjan skog till färdig produkt med hjälp av avancerad mätteknik och digitaliseringsverktyg. Svenskt Trä har också utvecklat ett digitalt hjälpmedel för att stödja utformningen av påbyggnader i trä, Timber on Top.
Svenskt Trä erbjuder olika typer av utbildning i egen regi eller tillsammans med andra aktörer. Strävan är att ge fördjupade kunskaper om trä och träbyggande.