Bygglov och detaljplaner godkända i Västerås - Nytt häkte och bostadsutveckling i fokus

Kriminalvårdens nya byggnad från Björnövägen. Beslut om bygglov togs på dagens byggnadsnämnd. Illustrationen visar hur byggnaden kan komma att se ut. Illustration: AG Arkitekter

Under torsdagens byggnadsnämnd togs flera viktiga beslut, bland annat om bygglov för ett nytt häkte i Västerås och antagande av detaljplanen för utvecklingen av Bjurhovdas centrala delar med nya bostäder och verksamheter. Det beslutades även om granskning av detaljplanen för Öster Mälarstrand, där nya bostäder bland annat planeras.

Bygglovet för det nya häktet omfattar även utbildningslokaler och kontor och ska uppföras inom Mälarporten, cirka 700 meter från Västerås centralstation (i kvarteret Ångpannan 9, 10 och 12). Tidigare planer på att bygga ett nytt polishus har nu ersatts med enbart lokaler för Kriminalvården. Byggnadens volymer förblir i stort sett oförändrade, men de stora källarlokalerna har tagits bort från det nya förslaget. – Ett nytt häkte har länge varit en prioritet för Västerås, och det är positivt att vi nu kommit så långt som att besluta om bygglov. Byggnaden är stor men designad för att passa in i den nya stadsdelen Mälarporten, som kommer att utvecklas runt området, säger byggnadsnämndens ordförande Thomas Karlsson.

Nämnden antog även detaljplanen dp 1935 för Bjurhovda centrum, som möjliggör byggnation av cirka 100 nya lägenheter och kommersiella lokaler på bottenvåningen. Planen inkluderar också en mindre park på cirka 800 kvadratmeter i den södra delen av området. – Detta är en viktig åtgärd för att stärka centrum i stadsdelen Bjurhovda, där centrumfunktioner saknades efter att tidigare byggnader brann och revs för några år sedan, säger stadsbyggnadsdirektör Carl Arnö.

Byggnadsnämnden beslutade också att skicka detaljplanen dp 1886 för granskning. Planen möjliggör byggnation av cirka 900 bostäder, två förskolor med totalt 12 avdelningar, samt centrumverksamheter och kontor vid Öster Mälarstrand. Efter synpunkter under samrådet har planförslaget justerats, bland annat genom sänkta husvolymer. Förslaget betonar bevarande av värdefull natur och skapande av nya grönområden, med särskild uppmärksamhet på byggnadernas utformning, färg och material. – Det här är en detaljplan som har diskuterats mycket och som efter flera justeringar nu är redo för granskning. Under granskningstiden kommer det återigen att finnas möjlighet att lämna synpunkter för att ytterligare förbättra planen, säger Thomas Karlsson.

Fakta: En detaljplan genomgår ofta omfattande utredningar och tar vanligtvis ett till två år från början till slut. Under samrådstiden kan invånare och myndigheter lämna synpunkter, som sedan bearbetas innan planen skickas på granskning. Under granskningstiden kan ytterligare synpunkter lämnas. Beslut om antagande är det sista steget i detaljplaneprocessen. Om beslutet inte överklagas vinner detaljplanen laga kraft, och bygglov kan ansökas och beviljas för att påbörja byggnation.