Uppåtgående trend för natursten

Stenbranschen omsätter cirka 1,3 miljarder kronor per år, varav 300 miljoner kan hänföras till företag som bryter sten. Mycket av all natursten återfinns i offentlig miljö, som kantsten eller hällar, men även interiört har natursten fått ett riktigt uppsving.

Av: Susanne Ringheim Kilje  |  Foto: Karin Nyman | Sveriges Stenindustriförbund

Det säger Kai Marklin, ordförande i Sveriges Stenindustriförbund. Den ökande  omsättningen beror inte på nya produkter eller dumpade  priser, utan på ökad medvetenhet och vilja att bygga hållbart. 

– Vi ser en generell tendens att förfrågan på natursten i olika typer av miljöer och på  fasader ökar. Hållbarhet och miljötänk slår igenom och det gynnar vår bransch. En stenskiva på en köks­bänk håller hela husets livslängd, likaså är ute­sten väldigt hållbart, säger han. 

En naturstensprodukt är sågad eller sprängd ut ur berget och görs därefter till en homogen, fast produkt. En stor del av natursten i utemiljö finns på offentliga platser, exempelvis på torg. Ett gott underarbete är alltid viktigt för att  stenen inte ska spricka eller bli förstörd på andra sätt, men kanske extra viktigt på platser där den utsätts för stora belastningar, som på torg och i kustnära områden.

– Nittionio procent av fallen där det blir  problem med stenen handlar om dåligt under­arbete. Därför är vi engagerade i besiktningar och har varje år en kurs om underarbete för hårda material. Att det finns personer som kan besikta på rätt sätt är otroligt viktigt, säger Kai.

MILJÖVÄNLIG OCH HÅLLBAR
Fördelarna ur miljösynpunkt med natursten är att den är väldigt hållbar över tid – om under­arbetet är bra gjort. Den är dessutom återbruk­bar och går att återvinna till fyllnadsmaterial när den inte längre kan användas hel. Ingenting behöver kastas.

Stenindustrierna har bland annat ett  pågående projekt med gravstenar. Gravstenar måste tas bort efter 25 år om ingen betalar för att ha  platsen kvar. Ofta bildas ett lager av gamla grav­stenar bakom kyrkogården, men stenarna kan användas igen efter lite arbete. 

– En rakt av återbrukad gravsten kanske inte matchar önskemålen helt, men vi tittar  grundligt på möjligheter att använda dem flera gånger. Med utesten, som gatsten, är det lättare. Den plockas ofta upp eftersom den är värd mycket pengar och kan hålla i hundratals år. Samma sak gäller hällar och allt fler kommuner återbrukar stenhällar som skärs till efter behov, säger Kai.

En annan fördel med natursten, säger han, är att ytan inte behöver behandlas. Det gäller dock att veta vilken sten man ska använda var och hur vissa stentyper påverkas av miljöfaktorer och användning. Karbonatsten till exempel tål inte surt eller salt. Natursten utomhus kan bli mossig och algig men skrubbas då med vatten och lite diskmedel. Blanka, hårda stenar kan poleras.

– Vi rekommenderar inte kemisk behandling ­ välj rätt sten så behöver du bara underhålla den. Det finns  skräckexempel, där murar och fasader har sprayats med  klotterskydd. Stenen är totalförstörd efter några år, säger han.

MILJÖARBETE I FOKUS
Miljöarbetet står i fokus för Stenindustrierna. 2020 togs ett beslut om fossilfri produktion till 2029. Några företag har redan nått dit, säger Kai, medan omställningen är svårare för andra.

– Våra medlemsföretag vill verkligen ta ansvar. Men många av medlemmarna är små företag som har svårt att få tid till miljöarbetet. Därför har vi, tillsammans med Linköpings universitet, tagit fram ett verktyg för livscykelanalys, Sten­fas, där medlemmarna får hjälp att se över sin CO2­påverkan.

Inom ramen för miljöarbetet ser förbundet på området utemiljö tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Här jämförs gatsten, kantsten och hällar med alternativa material ur CO2­synpunkt. Arbetet beräknas vara klart efter sommaren. 

– Taktila markeringar jobbar vi också med just nu, med RISE. Vi testar kontrastskiljande verkan mellan olika stensorter i trappor med mera, för att hjälpa personer med synnedsättning, säger han.

Att natursten är extremt dyrt är en myt han vill avliva. Dels står själva stenen för bara en tredje­del av den totala kostnaden, inkluderat under­arbete, dels måste investeringen ses i perspektiv, menar han.

– Natursten kan variera mycket i pris, som allt annat. I investeringsfasen kan den vara lite  dyrare än andra jämförbara material, men om du slår ut kostnaden på stenens livslängd så blir det verkligen inte dyrt.   

I Sverige används graniter, gnejser, svartgranit (diabaser och hyperiter), kalkstenar, marmor, sandstenar och skiffrar som byggnadssten.  Marmor och kalksten bryts i minst skala. 

– Unikt för Sverige är att vi med säkerhet kan veta att en sten kommer från ett specifikt stenbrott. Har man till exempel bestämt sig för Mohedadiabas så kan den bara komma från Mohedabrottet. 

NATURMATERIAL, INTE EN FÄRGKOD
Eftersom sten är ett naturmaterial så kan det skifta i kulör och struktur och detta är viktigt att kommunicera, säger han vidare.

– Sten är inte en färgkod du kan beställa, utan ett levande material. I Sverige har vi  cirka  femtio naturstensbrott och ur dem bryter vi sjuttio  olika stenar. Kalkstenen ligger i lager och du kan få upp en röd sten, en brun sten och så  vidare. Även om det sker en hård kvalitetsgallring i  stenbrotten, så se hellre på prover än på bilder för att få en reell uppfattning om stenen.

Sveriges Stenindustriförbund delar varje år ut ett arkitektpris, Stenpriset. Vinnare för 2023 ut­ses under hösten. Dessutom finns ett designpris där designstudenter kan tävla om nya produkter och nya sätt att använda natursten. 

För att få tips och information om rätt sten till just ditt projekt kan du gå in på sten.se. Där hittar du också ”Stenhandboken” och bilder på vinnare av Stenpriset. ■