Komplexa kravhanteringsprocesser inom exempelvis byggindustrin kräver hjälp av digitala verktyg för att hanteras på bästa sätt – en digitalisering och systematisering av kravhanteringen skulle leda till produkter av högre kvalitet samtidigt som det skulle spara industrin tid, resurser och pengar, skriver Taipuva Consultings vd Tord Ringenhall.
Vi behöver – på ett systematiskt sätt – införa systematisk kravhantering i bygg- och fastighetsbranschen. Byggindustrin hanterar ett enormt antal komplexa och specifika krav inför varje projekt. Även om den på många sätt liknar industrier såsom fordonsindustrin finns det i princip lika många olikheter som likheter. Det har talats om hur byggindustrin borde försöka efterlikna fordonsindustrin när det kommer till systematisk kravhantering med hjälp av mjukvara, exempelvis i en förstudie från SBUF – Systematisk kravhantering inom byggindustrin. Den påvisar att för majoriteten av byggprojekt finns det generellt sett inte en implementerad systematisk arbetsprocess för kravhantering: “deltagarna i projektet förväntas läsa in sig på innehållet i kontraktshandlingarna och själva ansvara för att de aktuella kraven per disciplin/delområde inarbetas i projekteringen.”
När alla måste ta ansvar för sin egen individuella process för kravhantering inför varje nytt projekt blir det ungefär som att uppfinna hjulet på nytt varje gång. Mängden tid och resurser som slösas på att inte standardisera och systematisera kravhantering är avsevärd. Särskilt när det finns så många alternativ skapta för att hjälpa till med processer kring kravhantering som exempelvis fordons- och medtechindustrin använder sig av.
Byggindustrin behöver rida på digitaliseringens våg
Under pandemin har i princip hela världen tvingats genomgå en snabb digitalisering av många olika arbetssätt och branscher. Det gångna året har visat att det är möjligt att lösa otroligt många problem och arbetsuppgifter digitalt. Därför är det hög tid för byggbranschen att implementera systematisk kravhantering med hjälp av mjukvara såsom Polarion ALM. Men hjälp av sådan mjukvara behöver de som arbetar med kravhantering inom byggindustrin inte starta på ruta ett inför varje projekt. Istället kan man spara särskilda kravprofiler och arbetssätt i systemverktyget och implementera samma eller liknande processer i nästa projekt. Det har många fördelar: dels blir det lättare att med översikt försäkra sig om att alla krav hanterats och loggats på korrekt sätt; dels minskar det pressen på individen att förstå och hålla i åtanke komplexa delar av en mängd olika byggprojekt. Det möjliggör även för transparens och spårbarhet genom hela processen och minimerar risken för fel på grund av att krav eller information tolkats olika av olika deltagare.
Med den enorma mängd specifika och komplexa krav som existerar i ett byggprojekt är det inte rimligt att lägga det enbart på de människor involverade i projektet. I många industrier talar man om “den mänskliga faktorn” och risken av så kallade human errors. Byggindustrin är inget undantag, och ju komplexare våra byggnader blir, desto fler krav uppstår och desto viktigare är det att de som jobbar med projekten får hjälp att hantera de krav och processer som finns. Precis som handelsmän i Egypten tidigt använde sig av abakusen för att räkna ut summor när de bedrev sin verksamhet är det rimligt för de som arbetar inom byggindustrin att använda sig av digitala verktyg som förenklar det dagliga arbetet. System såsom Polarion ALM kan hjälpa till att samordna, prioritera och spåra kravhanteringsprocesser. På så vis kan byggindustrin spara tid, resurser och pengar samtidigt som man bygger fastigheter som enligt den tidigare nämnda SBUF-förstudien vore av bättre kvalitet.
Text: Tord Ringenhall, vd, Taipuva Consulting AB
