Text: Susanne Ringheim Kilje
De senaste åren har hantverkskunnande och putsade fasader upplevt ett uppsving. Puts står för mellan trettio och fyrtio procent av det som görs årligen i fasadväg i Sverige. Siffran omfattar också nyputsning. - Av totalt tolv miljoner kvadratmeter fasadyta – nyproduktion och renovering – bedöms runt 4,5 miljoner kvadratmeter vara puts, säger Johan Onno, vd på Mur & Putsföretagen som är den rikstäckande branschföreningen för murat och putsat byggande i Sverige. Föreningen grundades 1966 och har cirka 90 medlemsföretag.
Putsbruk har historiskt använts för att hålla ihop en konstruktion och för att skydda underlaget som ofta var tegel och ibland trä. Det användes också som utsmyckning, där olika typer av puts framkallade effekter i takt med ljusets skiftningar, eller för att uppnå andra estetiska effekter. Stänkputs, spritputs, slätputs – teknikerna ger skilda möjligheter och en variation av uttryck.
Vad som anses vackert har varierat över åren. På 1500-talet målades husen röda direkt på teglet, eller vitkalkades, som Stockholms slott. På 1600- talet upptäcktes pigmentering och de putsade husen följde rådande trender i samhället i ännu högre grad. På 30-talet härskade funktionalismen och släta ytor. Slätputsade fasader var vanliga och populariteten höll i sig länge. Men nu sker en återgång till det ursprungliga, säger Johan.
– Vi ser ett återskapande av hur det såg ut på 1800-talet med ornamenterade eller på annat sätt utsmyckade putsfasader. Nyrenoverade Grand Hotel i Stockholm är ett exempel på detta, säger han och fortsätter:
– Stockholm är genomgående en putsad stad. På 1600-talet putsades och avfärgades, det vill säga målades, många fasader i stenimiterande kulörer. Runt 1700 och 1800 var det vanligt med gula avfärgningar med grått listverk. En större färgvariation uppstod under 1900-talet.
Puts som förklädnad
Puts kan användas på en mängd olika material, både inomhus och utomhus. I Sverige började man revetera – eller ”rappa” – trähus redan på 1700-talet, dels för att skydda mot brand, dels för att efterlikna stenhus, som var dyra att bygga. Revetering är en teknik där putsbruk används på ett underlag av vassmattor, träplattor eller ståltrådsnät.
– Grundregeln är att aldrig putsa med en starkare puts än underlaget. Hus putsade före 1950 har ofta kalkputs. Moderna byggnader har oftast kc-baserad puts, säger Johan.
En nyputsad fasad håller i cirka 40 - 100 år, beroende på typ av puts, bedömer han.
Fasaden kan underhållas genom tvättning och målning; då kan den hålla i ytterligare tjugo år.
– Det är viktigt att använda rätt typ av bruk och färg vid renovering av putsade fasader. En fasad med kalkputs, till exempel, bör målas med kalkfärg eller annan diffusionsöppen färg så att den kan andas. säger han.
Miljövänliga åtgärder och karbonatisering
Att tänka klimatneutralt har nått även putsbranschen. Här forskas det på framtagning av system som är lättare att separera vid rivning, men man ser också över hur energianvändningen kan bli lägre vid produktion och på nya typer av bindemedel. Just putsoch murbruk har faktiskt redan inbyggda miljöfördelar – nämligen att de innehåller kalksten.
– Precis som murbruket vill putsbruket bli kalksten igen. Kalciumhydroxid i härdad cement reagerar med koldioxid. Koldioxid sugs upp och hela putsens volym har potential att karbonatiseras, säger Johan.
Putsade fasader nominerade
Fasader är en hjärtefråga för Mur & Putsföretagen. Den 12:e november hålls för tredje året i rad Fasadforum, där fasader diskuteras och Årets Fasad koras. Alla typer av fasader får vara med och tävla.
– Vi försöker nå ut så att fler material blir med och tävlar. Tävlingens syfte är att kombinera hantverksskicklighet med funktion, innovation, hållbarhet och skönhet, säger han.
I år blir Fasadforum en interaktiv livesändning från Stockholm Waterfront. Här ska man prata om varför, vad och hur – utmaningar och trender i samhället och branschen. I samma veva presenterar KTH en forskningsrapport där livscykelkostnader och livscykelanalyser för olika fasadmaterial presenteras.
– Då får vi veta vad vi kan göra för att minska koldioxidutsläppen ytterligare och hur vi kan lyfta argumenten för att satsa på långsiktigt hållbara lösningar.
