Under våren har Dataskyddsförordningen, även kallad GDPR, rönt stor uppmärksamhet. Dataskyddsförordningens ikraftträdande har även föranlett följdändringar i andra svenska lagar. Exempelvis har den tidigare ganska strikta kameraövervakningslagen blivit ersatt av en helt ny och mer tillåtande lag, kamerabevakningslagen. För den som använder sig av, eller funderar på att använda sig av, kamerabevakning i sin verksamhet är det dock viktigt att känna till lagens innehåll, inte minst då överträdelse av lagens bestämmelser kan bli en dyr historia.
Vad den nya lagen kräver är i stället att den som vill använda sig av kamerabevakning i sin verksamhet, tillståndspliktig eller inte, ska följa tillämplig dataskyddslagstiftning. Kamerabevakning innebär en behandling av personuppgifter, och som sådan aktualiseras kravet på att en bedömning av behandlingen sker enligt GDPR. Därutöver ska kamerabevakning som inte omfattas av tillståndskravet fortfarande leva upp till kamerabevakningslagens övriga krav, exempelvis gällande upplysning och tystnadsplikt. Kort och gott behöver de flesta inte längre tillstånd för kamerabevakning, men den som använder sig av övervakningskameror måste följa GDPR och informera om att bevakning sker.
Kamerabevakning på byggarbetsplatser
För den som använder sig av övervakningskameror på en byggarbetsplats är det först och främst viktigt att se över om bevakningen träffas av kamerabevakningslagen. Frågan blir då huruvida det är möjligt att identifiera enskilda personer genom den kamerabevakning som sker. Om så är fallet, är både kamerabevakningslagen och GDPR tillämplig.
Att sätta upp kameror på en byggarbetsplats utgör i många fall exempel på kamerabevakning som inte kräver tillstånd enligt kamerabevakningslagen. Det innebär dock inte att kamerabevakning kan ske fritt för den som önskar sätta upp en kamera. För bevakning som undgår tillståndskravet kvarstår den bedömning av bevakningen som ska ske utifrån bestämmelserna i GDPR.
Kamerabevakningslagen och GDPR
Precis som vid annan behandling av personuppgifter måste kamerabevakning ske med stöd av en rättslig grund för att vara laglig. I privata verksamheter, som inte utför uppgifter av allmänt intresse, lär kamerabevakning företrädesvis ske med stöd av den rättsliga grund som vanligtvis benämns intresseavvägning. Det innebär att kamerabevakning är tillåten om den är nödvändig för ett berättigat intresse som väger tyngre än den bevakade personens intresse av att inte bli filmad. Kamerabevakning kan exempelvis användas för att förebygga och utreda brott på byggarbetsplatser, inte minst stölder. Mot detta ska ställas den risk som kamerabevakning på en arbetsplats innebär för de anställdas personliga integritet. Vid en sådan avvägning utgör den plats som filmas en av flera faktorer att ta hänsyn till. Genom att begränsa kamerabevakning till platser som är särskilt brottsutsatta, och undvika platser som endast är till för personal, kan intresset av att filma väga tyngre än den anställdes intresse av att inte bli filmad.
Förutom rättslig grund krävs att den kamerabevakning som sker är ändamålsenlig. Kamerabevakning ska ske för ett berättigat ändamål och kan inte därefter användas för andra syften. Om syftet med kamerabevakning exempelvis är att förhindra stölder på en byggarbetsplats kan inspelat material inte senare användas för att kontrollera hur länge de anställda arbetar. Därutöver ställer GPDR krav på uppgiftsminimering, varför kamerabevakning endast får ske i så stor utsträckning som är motiverat av ändamålet. Det som filmas ska inte sparas längre än nödvändigt, och materialet ska hanteras på ett säkert sätt.
Precis som tidigare åligger det den som vill avvända sig av övervakningskameror att upplysa om att kamerabevakning sker, exempelvis genom att sätta upp skyltar på byggarbetsplatsen. En nyhet jämfört med tidigare lagstiftning är att upplysningsskyldigheten numera innefattar den informationsskyldighet som följer av GDPR. I praktiken innebär det en omfattande utökning av den information som ska lämnas till den bevakade. Eftersom det rör sig om mer information än som vanligtvis ryms på en skylt, är det ofta lämpligt att denna information i stället finns att tillgå via en webbsida.
Att tänka på i anledning av kamerabevakningslagen
Det första steget för den som omfattas av kamerabevakningslagen är att säkerställa att det finns en rättslig grund för bevakningen. Kamerabevakningslagen trädde i kraft den 1 augusti i år, och i och med det upphörde tidigare utfärdade tillstånd gälla för den som inte längre omfattas av tillståndsplikten. Eftersom tillståndsmyndigheten i sådant fall redan har gjort en intresseavvägning bör kravet på rättslig grund för kamerabevakningen vara uppfyllt. Företag som inte är tillståndspliktiga, och som inte sedan tidigare har fått tillstånd till kamerabevakning, måste själva göra en intresseavvägning. Nästa steg är att se över att kamerabevakningen även i övrigt lever upp till kraven i GDPR. Med anledning av den nya lagen kan exempelvis den information som ges till den bevakade behöva uppdateras, inte minst då överträdelse av upplysningskravet kan bli kostsamt. De sanktionsavgifter som bidragit till uppmärksamheten kring GDPR kan nämligen aktualiseras vid olaglig kamerabevakning.
