Intresset för stålbyggnation har ökat och den 26e oktober firade Stålbyggnadsdagen 50-årsjubileum. Samarbete mellan företag, samverkan mellan olika material och att nå ut med information om materialet är ett par av framtidsfrågorna för stålbyggnadsbranschen.
Det säger Michael Porko på Ruukki Construction, dotterbolag till SSAB.
- Vi blir allt oftare kontaktade av kunder som vill att vi är med i ett tidigt skede och delar med oss av vår specialkompetens inom stålbyggnation. Stålbyggnadsbranschen är konkurrensutsatt, med aktörer från flera olika länder och olika konkurrerande material som betong och trä. Samverkan är en viktig del i ett effektivt och hållbart stålbyggande i framtiden.
Ruukki är visserligen specialister på stålbyggande men arbetar i dagens läge, som stomentreprenör, även med betongelement. Bland annat har bolaget varit stålentreprenör för det väldiga köpcentret Mall of Scandinavia, där stommen består av samverkande stål och betong.
-Stålstommar och stålkonstruktioner var ovanliga i köpcentrum och kontorsbyggnader fram till mitten av åttiotalet, men är sedan några år tillbaka vanligt förekommande i denna typ av byggnader. Genom att använda samverkanskonstruktioner, där stålprofiler gjuts med betong, får man fördelarna av båda materialen, säger han.
Modern teknologi en förutsättning
- Stål som bärande konstruktion har blivit den vanligaste lösningen i köpcentra och kontorsbyggnader. Här har teknik- och materialutvecklingen och BIM (Building Information Model) hjälpt till. Att kunna bygga tredimensionella, detaljerade modeller virtuellt och att få styrfiler för automatisk tillverkning av stålpelare och balkar har varit ett stort steg i utvecklingen som har förändrat branschen, säger han.
Hallbyggnader, tung industri och broar är konstruktioner som kräver stora, grova stålkonstruktioner. Samtidigt har luftiga ytor och fina konstruktioner fått ett uppsving generellt. Offentliga byggen – som moderna flygplatser, för att ta ett exempel – vill ha generösa spännvidder, luftiga ytor och smäckra sammansättningar. Här kommer det genuina stålbyggandet till sin rätt.
Lätt och luftig styrka
-Vi ser att vi går mot att utnyttja höghållfasta stålkvaliteter i högre grad och att tillverka lättare komponenter. Detta ger mer gracila konstruktioner, billigare grundläggning och kan ofta lösa krävande arkitektoniska utmaningar på ett smidigare sätt, säger Michael.
Han är säker på att framtiden för stål och stålbyggande är allt annat än tung.
- Stål är ett oerhört starkt material. Många industrikonstruktioner skulle vara omöjliga i trä eller betong, som inte har samma hållfasthet. Stål kan formas på olika sätt, det går att svetsa och bulta. Du kan leka med former och färger, få metallic-effekt och så vidare. Materialet ger alltså ett helt annat uttryck än trä eller betong och passar bra i kombination med glas. Det kan återanvändas. Ja, vi kommer att använda stål långt in i framtiden.
Han ser fram emot Stålbyggnadsdagen, som han menar är ett bra tillfälle att träffa andra i branschen och diskutera både utmaningar och möjligheter för branschen.
-Det är en viktig dag och det blir spännande att se vilken konstruktion som tar hem Stålbyggnadspriset.
Björn Åstedt, vd för Stålbyggnadsinstitutet som arrangerar Stålbyggnadsdagen, säger att det har hänt mycket med materialet under de senaste femtio åren.
-Vi har bland annat fått betydligt mer höghållfast stål, säger han och menar att utmaningarna för branschen nu snarare handlar om att öka kunskapen om stålbyggnation i hela kedjan, från arkitekter till färdigt bygge, än om tekniska svårigheter.
-Vårt mål är att fler ska få upp ögonen för stålets goda egenskaper och vi ser gärna att användningen av höghållfast stål ökar. Det är också viktigt att få fram att stål är oslagbart ur miljösynpunkt eftersom det är det enda byggnadsmaterialet som är 100 procent återvinningsbart.
Text: Susanne Ringheim Kilje
Stålfakta
Eiffeltornet från 1889 är världens kanske mest kända stålkonstruktion – en konstruktion som också är ett paradexempel på fackverksteknik.
Fram till 1500-talet användes stål huvudsakligen för att förbinda konstruktioner i sten och trä, i form av spik, dymlingar och kramlor. 1779 stod Ironbridge i England färdig, den första större järnkonstruktionen i världen. Bron, som fortfarande står kvar, är byggd av gjutjärn och har en spännvidd på 30 meter.
Riktig fart tog stålbyggandet under tidigt 1900-tal, tack vare modern massproduktion av stål, Bessemerprocessen och utvecklingen av valsningstekniken.
