En 6000 ton tung järnvägssektion av Krimbron, som ska förbinda halvön med Ryssland, fogades nyligen framgångsrikt till övriga konstruktionen i mitten av Kertj-sundet. Det skedde dock utan tillstånd från Ukraina på vars territorialvatten bron byggs på.
Bron är ett viktigt infrastrukturprojekt utifrån Kremls synvinkel. Alternativen för att resa till Krim från Ryssland är begränsade. Ryska resenärer kan resa dit bara med flyg eller färja.
Trots internationella fördömanden och sanktioner, kommer bron, när den är färdig även sända ett annat Kreml-budskap till världen. Det är inte bara ”halvön som är vår. Också vattnen omkring Krim tillhör oss”.
För att kunna reglera brons första båge stängde Rysslands Transportdepartement Kertj-sundet för all fartygstrafik i flera dagar i augusti och kommer att göra det igen i september och oktober. Därmed blockeras sjövägen till flera viktiga ukrainska hamnar, däribland i staden Mariupol.
- Stängningarna verkar vara ett nytt steg i Rysslands ekonomiska krig mot Ukraina, skriver landets största engelskspråkiga tidning Kyiv Post.
Ryssland stängde sundet för första gången den 9 augusti, sedan igen den 28 och 30 augusti.
Online- kartor den 29-30 augusti visade hur ett dussintal lastfartyg bildade köer på båda sidorna av en Kerch- sundet längs den 15 kilometer långa vattenkanalen, som förbinder Svarta havet och Azovska havet mellan Krim och Tamanhalvön i Ryska federationen.
- Ryssland kommer att försöka stänga sträckan helt i syfte att stoppa exporten från och till de ukrainska Azovhavshamnarna i Mariupol och Berdyansk, sade Andrii Klymenko, chefen för ukrainska utrikesministeriet.
- I augusti lyckades Mariupol Trade Port överföra endast 160 000 ton gods med ett genomsnittligt resultat på 350 000-400 000 ton per månad på grund av Rysslands restriktioner, meddelade hamnchefen, Oleksandr Oliynyk, i Mariupol Trade Port, den 15 augusti i Facebook.
Enligt Oliynyk kommer blockaderna och den framtida brons storlek och särskilt dess höjd, att skada Ukrainas ekonomi.
- Följaktligen kommer omkring 30 procent av de lastfartyg, som brukade gå till ukrainska hamnar i Azov-regionen, inte kunna passera sundet, skrev sjöfartsexpert, Andrii Klymenko.
I augusti var ukrainska exportörer tvungna att hitta alternativa sätt att transportera sina varor och tvingades omdirigera frakterna till handelshamnarna i Kherson, Mykolaiv och Odessa.
Ukrainas infrastrukturminister Volodymyr Omelyan berättade för Kyiv Post den 29 augusti att under första halvåret 2017 kom mer än 480 fartyg in i de ukrainska hamnarna Mariupol och Berdyansk genom Kertj-sträckan. Endast 71 av dem seglade under den ukrainska flaggan.
