Utifrån ett hållbarhetsperspektiv framhålls ibland att energiåtgången är hög vid tillverkningen av mineralull och att det därmed inte är ett lika klimatvänligt alternativ som biobaserad isolering, men utifrån ett livscykelperspektiv är mineralull ändå ett bra alternativ för klimatet. Enligt en studie av mineralullsisoleringens hållbarhetsprestanda tar det beroende på energimix endast ett till tre år att spara in klimatutsläppen från produktionen av mineralullen. Studien visar att tilläggsisolering på kort tid skapar både energi- och klimatnytta.
Text: Annika Wihlborg
Mineralull, som är ett samlingsnamn för isolering tillverkad av sten eller återvunnet glas, är ett väletablerat isoleringsmaterial som använts i drygt åttio års tid. Studien från mineralullstillverkarnas branschorganisation Swedisol visar att det vid tilläggsisolering tar mindre än ett år att spara in motsvarande mängd energi som används vid produktionen av mineralullsisoleringen. Mineralullen kan dessutom återvinnas och bli ny mineralull om ett hus ska renoveras eller rivas.
–När brytpunkten nåtts efter ett till tre år så fortsätter isoleringen att sänka klimatutsläppen genom att minska energianvändningen och dess klimatpåverkan under alla de år då byggnaden används. Cirkulära och energieffektiviserande produkter skapar många värden, inte minst minskade klimatutsläpp, säger Veronica Koutny Sochman, vd på Swedisol.
Krav på klimatprestanda bör utgå från livscykelperspektiv
Studien genomfördes i ett småhus som värms upp med direktverkande el och ett flerbostadshus som värms upp med fjärrvärme. För typhusen tar det mindre än ett år att spara in energin som åtgår vid tillverkningen av mineralullsisoleringen till tilläggsisolering av både vindbjälklag och yttervägg. För båda typhusen tar det cirka två år att genom tilläggsisolering av både vindbjälklag och yttervägg minska energianvändningen och därmed klimatutsläppen så mycket att minskningen motsvarar klimatutsläppen vid produktionen av mineralullsisoleringen.
–EU skärper nu energieffektiviseringskraven via nya nationella krav på energieffektivisering och nya krav på energiprestanda i byggnader. Samtidigt skärper Sverige och flera andra EU-länder sina krav på klimatprestanda. I Sverige tar dessa krav och de gränsvärden som föreslås införas 2027 enbart hänsyn till en byggprodukts klimatpåverkan i byggskedet, vilket inte ger en rättvisande bild av mineralullens klimatpåverkan sett utifrån ett livscykelperspektiv. De nya gränsvärden bör i stället utgå från ett livscykelperspektiv, säger Veronica Koutny Sochman.
Långsiktigt god isoleringsförmåga
Två faktorer som under de kommande åren kommer att bidra ytterligare till en sänkt klimatpåverkan från mineralullstillverkning är de miljardinvesteringar producenterna gör för att ersätta fossila energislag med förnybara motsvarigheter i tillverkningsprocessen. Omställningen till hållbar mineralullsproduktion kan innebära en halverad klimatpåverkan från tillverkningen, som kräver höga temperaturer.
Mineralull har dessutom en långsiktigt god isoleringsförmåga och en prestanda som håller över tid. Förutsatt att isoleringsmaterialet är oskatt så finns det ingen fysikalisk faktor som minskar produkternas prestanda över tid.
–En mätning som analyserat 67 år gammal mineralull i en fastighet i Köpenhamn visade på bibehållen prestanda och samma termiska förmåga som när mineralullen sattes in i byggnaden. Från Swedisols sida tittar vi också på hur vi kan ta hand om rivningsspill och spill på återvinningscentraler så en ökad andel mineralull kan återvinnas, säger Veronica Koutny Sochman.