”Cellulosa är framtiden”

Lösull av cellulosa. Foto: Svensk Isolering

Av flera olika isoleringsmaterial man kan välja på i hus är cellulosa ett av de bästa ur miljö- och hållbarhetsperspektiv. Det menar i alla fall Erik Holmvall, ordförande i Svensk Isolering.

- När man använder isolering på ett effektivt sätt leder det till lägre energikonsumtion. Biobaserade isoleringsprodukter bidrar i hög grad till ett hållbart byggande samt ett effektivt utnyttjande av resurser och energi, säger Erik Holmvall som också är vd för Isocell, ett av två företag i Sverige som tillverkar lösull av cellulosa.

Cellulosa är ett isoleringsmaterial som tillverkas av träfiber eller returpapper och används som skydd mot kyla, värme, brand och ljud.

- Isolering är en viktig del i byggprocessen. Än så länge är de allra flesta biobaserade material som används i isoleringsprodukter gjorda av pappersfiber eller träspån, säger han.

Förra året gjorde Svensk Isolering om sina stadgar för att öppna upp för fler typer av biobaserade isoleringsmaterial.

- Allt som kommer från naturen – som halm, hampa, lin och så vidare – omfattas, men här behövs en del utveckling och fler tillverkare, säger han.

b
Erik Holmvall, ordförande i Svensk Isolering, ser biobaserade isoleringsmaterial som en självklarhet i framtiden. Foto: Svensk Isolering

Miljökrav ändrar landskapet

Svensk Isolering är en liten organisation på en stor isoleringsmarknad. Företag som jobbar med biobaserad isolering har uppskattningsvis 15 procent av marknaden, säger Erik.   

Han menar att förklaringen till att isoleringsmaterial baserade på cellulosa inte har större andel av marknaden härrör sig från femtiotalet, då man upptäckte att man kunde isolera med glas och sten om det först smältes ned.

- Det slog som en revolution. Det var enkelt och praktiskt. I andra länder ute i världen, som till exempel USA, tyckte man att de gamla isoleringsmaterialen fungerade bra, men mineralisoleringens grepp om den svenska och delar av den europeiska marknaden är kvar.   

De senaste åren har miljökrav från slutkunder och beställare gjort att allt fler överväger biobaserade material, som släpper ut mindre växthusgaser vid produktion. Biobaserade material tar dessutom upp mer koldioxid under sin livstid än de släpper ut. Alla material som växer binder koldioxid och så länge det inte förbränns förblir det bundet till materialet.

Erik säger att cellulosa har lika bra egenskaper som mineralull, bortsett från att materialet inte klarar de allra högsta brandklasserna. Men inom biobaserade material klassas cellulosaisolering som bäst ur brandsäkerhetssynpunkt, eftersom det är hårt packat och därför förkolnas i stället för att brinna.

Det beror på att träfiber och cellulosa har hög densitet; luften rör sig inte. Den stillastående luften isolerar och det blir ingen skorstenseffekt.

- Trästommen klarar sig oftast bra när det brinner just tack vare cellulosans egenskaper, säger han.

b
Cellulosa suger effektivt åt sig fukt men släpper ut den långsamt. Foto: Svensk Isolering
b
Biobaserat material tar upp mer koldioxid under sin livstid än det släpper ut. Foto: Svensk Isolering  

”Tar tid att tänka om”

Trots att intresset för cellulosaisolering är stort ökar affärerna inte lavinartat.

- Vi har en stadig uppgång, men att ställa om synsättet tar tid. Åttiotalets enstegstätade fasader gav dålig erfarenhet, så man är lite försiktig. Intressant att notera är dock att vårt grannland Finland är stora på cellulosabaserad isolering, säger han.  

Man kan, med fördel, använda cellulosa i stort sett i alla applikationer där man kan använda mineralull, säger han vidare.

- Fasförskjutningen är den största fördelen med cellulosa. Varje cellulosafiber innehåller ett ”rör” där luften står still. Cellulosabaserade material är alltså väldigt värmetröga. En varm sommardag tar det 3,3 timmar för värmen att tränga igenom tjugofyra centimeter glasull. Cellulosa kräver 9,8 timmar. Trögheten gäller också omvänt, för kyla.

En annan egenskap är att cellulosamaterial är hygroskopiska – de strävar efter att ta till sig fukt och behålla den. När det blir kallare släpper cellulosan sakta ifrån sig fukten.

Av cellulosa och träfiber görs vanligtvis lösull för isolering, även om det tekniskt sett är möjligt att tillverka skivisolering.

- Många anser att lösull är bättre. En vägg är inte alltid spikrak och då riskerar man kallras om man använder skivor, säger Erik.

b
Cellulosa är vanligast, men utveckling av olika biobaserade material för isolering pågår. Foto: Svensk Isolering
b
Cellulosa kan användas i stort sett i alla applikationer där mineralull kan användas. Foto: Vind Ö-vik

Trycket ökar

När det gäller utvecklingen av andra biobaserade alternativ har hampa kommit längst. Ett företag i södra Sverige, Ekolution, har startat hampodling och tillverkar också stallströ av hampan.  

EU föreslår att samtliga hus ska ha energiklass A från år 2050, vilket är dubbelt så energieffektivt som nuvarande krav på klass C i nybyggnation. HSB vill redan nu dubblera sin energieffektivitet och minska sin miljöpåverkan till hälften av vad den är idag.

- Alla material har sin plats på marknaden, men vi kommer att se ett ökat tryck och krav på biobaserade material, särskilt när hela byggnadens miljöpåverkan ska beaktas. Jag tror att det i en snar framtid blir en icke-fråga att välja det som är miljövänligare.  

Text: Susanne Ringheim Kilje

Fakta
Svensk Isolering är branschorganisationen för företag som tillverkar och marknadsför biobaserade isoleringsmaterial och -produkter.

För cellulosaisolering används returpapper, kartong, tidningspapper med mera. Mineralsalter tillförs och produkten är färdig. När det gäller isolering med träfiber – som är lite grövre – utgår man från träavfall som kvistar eller sågspån. Tillverkningsprocessen är lite mer energikrävande än om råmaterialet är papper.

Källa: Svensk Isolering