KTH-professor - ”Stort fokus på att minska koldioxidavtrycken från cementtillverkningen”
Betong kan räknas som ett av världens viktigaste byggmaterial. Den historiska utvecklingen som skett inom material-, konstruktions- och produktionsteknik är enorm. Betongkonstruktioner som görs idag är betydligt mer avancerade än de som användes bara för några årtionden sedan. Just nu pågår ett intensivt arbete inom forskning och industri för att på en global nivå utveckla framtidens klimatneutrala betong.
Svenska Betongföreningen är en opartisk förening grundad 1912 för att främja den svenska betongteknikens utveckling, bestående av 700 enskilda medlemmar och cirka 70 företag och organisationer. Bland medlemmarna finns tillverkare, konsulter, högskolor och myndigheter såsom Fortifikationsverket och Trafikverket.
- Det är en tekniskt inriktad sammanslutning med flera kommittéer där vi bland annat tar fram Betongrapporter och arrangerar webbinarier Man kan säga att vi är en opartisk och saklig kompetensplattform och navet mellan akademi och industri, förklarar Richard McCarthy som är VD för Svenska Betongföreningen.
Betongrap
”Globalt sett kommer betong vara det dominerande byggmaterialet även på sikt. I Sverige tror jag att trä kommer ta ytterligare marknadsandelar, säger KTH-professorn Johan Silfwerbrand
Rapporterna tas fram gemensamt av hela betongsektorn i koncensus. Man skulle kunna säga att de kompletterar det existerande regelverket där det finns behov eller luckor. De fyller en väldigt viktig funktion, berättar Richard.
- Den senaste rapporten heter Betongrapport 18 – ASR i svensk betong – vägledning för nya och befintliga konstruktioner. Den gör det möjligt att utnyttja våra naturresurser optimalt utan att förkorta konstruktionernas livslängd. En del ballast tål inte den basiska miljön i betong utan expanderar med skador som följd. Rapporten medger att man kan använda mer ballast än tidigare tack vare vidareutvecklade provningsmetoder, vilket bland annat resulterar i kortare transporter.
Betongbranschens samlade klimatarbete
Många av Betongföreningens medlemmar är också engagerade i framtagandet av nya betongstandarder som ges ut av SIS (Svenska institutet för standarder). Den senaste som getts ut är den reviderade standarden SS 137003 Betong – Användning av SS-EN 206:2013+A2:2021 i Sverige. Standarderna är viktiga steg i det klimatarbete som betongbranschen bedriver och kommer att öka takten i klimatomställningen.
Branschorganisationen Svensk Betong har gett ut vägledningar för klimatförbättrad betong. I dessa har man satt upp tydliga målsättningar för hur materialens klimatpåverkan ska reduceras på vägen mot klimatneutral cement och betong. Nära kopplat till branschorganisationens arbete håller Betongföreningen just nu på med att ta fram en guide för reduktion av betongkonstruktioners klimatpåverkan, ett webbaserat verktyg som är ett stöd för planering och projektering. Guiden är bred och vänder sig till alla som är engagerade i bygg- och förvaltningsprocessen.
Global ansträngning för minskat klimatavtryck
Normal betong består av cirka 80 procent bergmaterial, 14 procent cement och 6 procent vatten. Dessutom ingår i normalfallet även olika tillsatsmedel i små doser som förbättrar betongens egenskaper. Ibland tillsätter man även andra typer av material i pulverform, exempelvis slagg och andra restprodukter från industrin.
- Globalt sett är det ett väldigt fokus på att minska koldioxidavtrycken från cementtillverkningen. Man ser över möjligheter att byta ut delar av cementet mot andra produkter som också kan skapa reaktioner och bidra till mer hållfasthet och bestämdhet. Det handlar om produkter som slagg och silika från järn- och stålindustrin samt flygaska från kolkraftverk, säger Johan Silfwerbrand, professor och forskare vid KTH, med lång erfarenhet inom området.
Med slagget från järnindustrin kan man till exempel upp till 85% av cementen ersättas – men om man använder flygaska från kolkraften man kan ersätta med upp till 35%. Detta beror på att de fungerar och reagerar på olika sätt.
- För Sverige är detta extra intressant då vi har en stor produktion av järnmalm. Det finns en stor potential att ta vara på den slagg som blir en restprodukt ifrån järn- och stålindustrin uppe i norr. Idag använder man en mindre del av det, säger Johan Silfwerbrand.
CCS – Carbon Capture and Storage
Cementa i Sverige har arbetat med att byta ut det fossila bränslet mot sopförbränningsenergi samt arbetat för att göra ugnarna mer effektiva. Nyligen presenterades tekniska lösningar för att fånga upp all koldioxid i fabriken.
- Målet är att Cementas fabrik i Slite ska ha en anordning som fångar in koldioxiden i bruk innan 2030. Tekniken kallas för CCS – Carbon Capture and Storage. Går det att lösa detta så kan betongen bli i princip helt klimatneutral. Det finns stor potential här. I Stockholm stad har man vid Värtaverket en liknande anordning på gång.
- Som jag ser det måste världens tusentals fabriker utrustas med CCS. Det kommer nog ta tid innan Kina och Indien och storproducenter av cement kommer anse sig ha råd att investera i lösningen. Norska cementföretaget Norcem har en CCS-anläggning som ska stå klar 2023.
Kombinationen av forskning och utvecklig, berättar Johan Silwerbrand, har lett till att utsläppen per ton cement har minskat från tusen kilo per ton till 650 per ton. En rejäl förbättring, enligt Silfwerbrand.
Gehör från byggbranschen
Efterfrågan på grön betong har ökat markant inom byggbranschen. Stora entreprenadföretag som NCC, Peab och Skanska vet att konsumenter vill köpa hus som är byggda med hållbar betong.
- Min bestämda uppfattning är att man gör vad man kan och man vill ha så miljövänlig betong som möjligt. Jag anser att man bör se över byggprocessen och använda enklare betong som behöver torka lite längre på naturlig väg än att man stressar. Vi bygger för 120 år framåt och då är det inte rimligt att de första sex månaderna ska få dimensionera hur mycket cement man har. Man kan använda grön betong men också använda så lite cement som möjligt.
- Globalt sett kommer betong vara det dominerande byggmaterialet även på sikt. I Sverige tror jag att trä kommer ta ytterligare marknadsandelar. CCS-tekniken kommer att införas i den ena cementfabriken efter den andra. Det finns även något som heter CCU – Carbon Capture and Use – där man istället använder koldioxiden till någonting annat än att bara stoppa ner den i bergrum.
AV: SANNA KESSELFORS