Byggbranschen arbetar hårt för att skapa nya hållbara processer, material och byggnader. Risken med vissa nyheter är att de leder till begreppsförvirring och rena felaktigheter. Ett exempel kan vara att man blandar ihop en flygaska från avfallsförbränning med en giftfri och av EU:s gemensamma kemikalielagstiftning testad och godkänd stenkolsflygaska, som används i betong.
En stor strävan för hållbarhet medför flera nya regler, standarder, material, etc. Detta leder inte sällan till begreppsförvirring. En vanlig förvirring är att övergripande namn för en vara, produkt eller ett material plötsligt kan komma att innefatta flera modeller och varumärken. Ett enkelt exempel är att olika bilar som finns i världen släpper ut lika stora mängder koldioxid. Men så är det ju inte. Bilar med förbränningsmotorer släpper ut ungefär tre ton koldioxid per år medan bilar med elmotorer står för ungefär 80 procent lägre utsläpp.
Man måste alltså skilja på bilar och bilar.
På samma sätt måste man inom byggbranschen skilja på flygaska och flygaska.
–Det vi använder som alternativt bindemedel är stenkolsflygaska, en restprodukt från kolkraftverk, som man ställer lika hårda krav på som på cement, säger Ingemar Löfgren, forsknings och utvecklingschef på C-lab.
–Stenkolsflygaskan är registrerad enligt kemikalielagstiftningen REACH (EU:s gemensamma kemikalielagstiftning) och godkänd som ett alternativt bindemedel i hela Europa, och CE-märks enligt standard SS-EN 450-1 & 450-2.
Men det hindrar inte att stenkolsflygaskan förväxlas med annan flygaska från exempelvis förbränning av sopor. Den restprodukten innehåller i de flesta fall bl a höga halter av tungmetaller och kan vara giftig.
Detta är förklaringen till att en del uttalanden på senare tid inom byggbranschen gör gällande att stenkolsflygaskan i betong är giftig. Men så är alltså inte fallet.
–Nej, stenkolsflygaskan innehåller inga farliga ämnen och risken för urlakning är minimal, säger Ingemar Löfgren.
Redan 2006 har Thomas Betong som ingår i Thomas Concrete Group startat med provningar för att delvis ersätta cement med stenkolflygaskan som bindemedel och levererade dessa produkter till Norra länken i Stockholm. Fram tills 2011 fortsatt företaget leverera betong med stenkolsflygaska till olika byggprojekt i landet.
2012 lanserade Thomas Betong sitt gröna erbjudande och är idag den i Sverige som producerar mest av klimatförbättrad betong med upp till en halverad klimatpåverkan.
Thomas Concrete Group har också verksamhet i Tyskland, Polen och USA och där använder man sedan många år alternativa bindemedel som standard.
Det man gör är att man ersätter stora delar av cement som bindemedel med slaggprodukter från stål- och järnindustrin samt ren stenkolsflygaska.
–I stället för att stenkolsflyaskan bara blir liggande i stora högar till ingen nytta är vi glada att vi hittat ett användningsområde för den, säger Ingemar Löfgren.
Men som sagt; glöm inte att skilja på stenkolsflygaska och flygaska på samma sätt som man skiljer på el- och förbränningsmotorer.