Högskolan Kristianstads nya citycampus – så kan det bli

HKR Citycampus - skissförslag - vy från Hästtorget. Illustration: Sesam Arkitekter / Boulevardfastigheter AB / HKR
HKR Citycampus - skissförslag - vy från Hästtorget. Illustration: Sesam Arkitekter / Boulevardfastigheter AB / HKR

Gestaltningsförslaget för Högskolan Kristianstads nya citycampus är nu klart. Skisserna presenterades för kommunstyrelsen under onsdagen, och i april väntas kommunstyrelsen besluta om att skicka detaljplanen på samråd. Målet är att campuset ska vara färdigt sommaren 2029. Planeringen utgår från högskolans behov och önskemål, med hänsyn till närboende och den omgivande miljön.

– Det är positivt att vi nu kan visa den yttre gestaltningen av det kommande citycampuset, säger Agneta Ljung Djärf, vicerektor vid Högskolan Kristianstad. Vi ser fram emot att 2029 flytta in i lokaler som är anpassade för vår verksamhet och som ger en bra arbetsmiljö för studenter och anställda. Samtidigt innebär flytten en närmare koppling till stadens utbud.

Kommunstyrelsens ordförande Camilla Palm (M) framhåller att etableringen är en del av stadens utveckling.

– Vi har nu tagit ytterligare ett steg i processen, säger hon.

Christer Nilsson, styrelseordförande för Boulevardfastigheter, kommenterar att projektet har nått en viktig milstolpe och att han ser positivt på det framtagna förslaget.

Rivningen av den befintliga byggnaden planeras starta under hösten, och byggstart är satt till 2026. Fastigheten kommer att ägas och förvaltas av det kommunala bolaget ABK:s dotterbolag Boulevardfastigheter AB och byggs av Skanska.

Gestaltningsförslaget har tagits fram av Sesam Arkitekter.

– Byggnaden är utformad för att samspela med platsen och samtidigt ge den ett eget uttryck, säger Helena Nyholm på Sesam Arkitekter. Formgivningen är inspirerad av klassiska proportioner och element men i en modern tappning.

Byggnaden knyter an till stadsmiljön och omkringliggande byggnader som Teatern, kyrkan och Sparbankshuset, samtidigt som den har en egen karaktär.

– Vi kallar det Art Nouveau för 2030, där olika material och strukturer skapar variation, säger Helena Nyholm. Ett återkommande element är den karaktäristiska fönsterbågen, som används i flera delar av byggnaden.