Byggbranschen i förändring - Hur återanvändning och digitala verktyg förändrar spelet

Foto: QuackyMcduck :) / Unsplash

Krook & Tjäder skriver om vikten av återanvändning av byggmaterial. Att det är avgörande för att omvandla vårt samhälle till ett cirkulärt system, och detta blir allt tydligare inom bygg- och fastighetssektorn. När vi inventerar en byggnad måste vi betrakta allt som en resurs. Med hjälp av digitala verktyg och tydliga processer kan vi öka hastigheten och genomföra återbruk på en bredare nivå.

- Vi behöver gå från pilotprojekt till storskalig tillämpning, säger Monika Rahm, arkitekt och kontorschef i Uppsala. Att lyckas med några få pilotprojekt räcker inte; vi måste integrera klimatpåverkan och resursanvändning i alla våra uppdrag. För att nå våra ambitiösa mål kommer återanvändning av byggmaterial att vara en nyckelfaktor, och vi kan använda erfarenheterna från piloterna för att visa vägen. Alla insatser är viktiga, men det är genom storskalighet och kontinuitet som vi verkligen kan göra skillnad.

Våra inredningsarkitekter arbetar alla med återanvändning, och ett av våra största projekt med höga hållbarhetsmål är Rådhuset och det nya Kommunhuset i Östersund, där vi använder det digitala inventeringsverktyget Palats.

- Vi har särskilt fokuserat på att bevara det som är dyrt att köpa nytt och på produkter som finns i stora mängder, berättar Ulrika Hegårdh, inredningsarkitekt. Till exempel har vi återanvänt över 70 procent av skrivbordsunderreden och mer än hälften av mötes- och skrivbordsstolarna. Som inredningsarkitekter hjälper vi beställaren att hitta bra återbrukslösningar och samtidigt ge arbetsplatsen ett fräscht och funktionellt utseende. 

- En viktig del är att standardisera processen, säger Cilla Jansson, kompetensansvarig inom Transformation. Genom digitala inventeringsverktyg kan vi effektivisera inventeringsarbetet, vilket ökar möjligheterna till återanvändning i fler projekt.

Vi kan dessutom samordna våra digitala processer och integrera information om återanvänt material i projekteringen. Genom att vi arkitekter, ingenjörer och projektledare är med från början kan vi påverka beslutsfattandet och styra projekten i rätt riktning.

Som arkitekter är vår uppgift att ha höga ambitioner och fungera som möjliggörare. När vi inventerar en byggnad måste vi betrakta allt som en resurs där värdet bestäms av kvalitet och efterfrågan, samt möjligheten att bevara materialet på plats. Att undvika logistikkostnader innebär både ekonomiska och klimatmässiga fördelar. Genom kompetent och noggrann inventering kan vi dokumentera produktkvaliteter och säkerställa deras värde på andrahandsmarknaden.

- Vi måste alltid överväga hur vi hanterar ytskikt och inbyggda material i våra byggnader, säger Katrine Alex, inredare och återbruksspecialist. Hur tar vi till exempel hand om undertak och befintliga dörrar? För att öka genomslagskraften är det viktigt att vi alltid gör något i varje projekt. Vi lär oss medan vi arbetar!

Det finns fler resurser än vi tror; en uttjänt eller underpresterande produkt kan få nytt värde i en annan kontext. Vi kan till exempel använda missfärgade undertaksplattor i väggabsorbenter, uppgradera dörrar till högre ljudklass och se till att det vi inte använder når en andrahandsmarknad.

Idag ser vi en tydlig trend där lagkrav och ekonomiska styrmedel samverkar för att driva på utvecklingen. På våra kontor deltar vi i lokala initiativ för att främja en cirkulär ekonomi. Vi kartlägger nya aktörskedjor och testar modeller för informationsdelning, vilket kommer att vara avgörande för att uppnå genomslag på bred front.

- Medvetenheten om vikten av återanvändning ökar bland alla aktörer, vilket är grunden för beteendeförändring inom branschen, säger Julia Hansson, arkitekt och medlem i Klimatarena Stockholms strategigrupp. Nu behöver vi utveckla nya affärsmodeller och tjänster som främjar effektiva och långsiktiga samarbeten.