Genom åren har det skapats och cirkulerat ett flertal myter om radon. Med tanke på att radon är en gas som varken luktar, syns eller smakar är det kanske inte så konstigt. För de flesta människor är radonfrågan ganska abstrakt och svår att ta på. Trots att radongas finns i nästan alla bostäder och på arbetsplatser är kunskapen generellt sett låg.
På Radonova arbetar vi varje dag med att minska hälsoriskerna som följer av långvarig exponering för förhöjda radonhalter. För att dela kunskap och erfarenheter med fler beskriver vi här några av de vanligaste myterna som omgärdar ämnet radon.
Myt #1: Sambandet mellan radon och risken för lungcancer är oklar
Kopplingen mellan radon och lungcancer har studerats under flera decennier och är fastställd av WHO, den svenska Strålsäkerhetsmyndigheten samt en rad andra myndigheter och forskare världen över. Den förhöjda lungcancerrisken upptäcktes först hos arbetare i gruvor. Det fick forskare att inse att radonexponering kan vara ett problem också ovan jord.
Så sent som på 1980- och 1990-talen fanns det fortfarande tveksamheter om huruvida fynden hos gruvarbetare kunde tillämpas på risken i våra hem. Omfattande studier som genomförts de senaste 25 åren har dock gett mycket tydliga resultat som bekräftar kopplingen mellan radon och lungcancer.
I dag vet vi att radon och sönderfallsprodukterna (ofta kallade radondöttrar) avger alfastrålning och därför är skadliga när de kommer in i kroppen.
Myt #2: Radon är bara ett problem i vissa geografiska områden
Radongas läcker in från marken och sant är att det finns regioner med mer eller mindre radon. Samtidigt är det i praktiken omöjligt att avgöra risken i en specifik bostad eller arbetsplats utan att mäta just där. Radonhalter i fastigheter kan variera mycket lokalt. De beror exempelvis på uranavlagringar, marksammansättning, atmosfäriska förhållanden och framför allt på byggnadskonstruktionen och hur eventuell ventilation är installerad.
En bidragande orsak till att den här myten sprids är att man hänvisar till så kallade radonkartor. Problemet är att dessa inte säger någonting om radonhalten i den enskilda fastigheten. Radonkartor kan i bästa fall vara ett verktyg när myndigheter ska prioritera insatserna ur ett geografiskt perspektiv.
Myt #3: Det är bara äldre hus som har en hög risk för radonexponering
Det finns en missuppfattning att radonexponering är ett problem som bara uppstår i äldre bostäder och byggnader. Många tror felaktigt att moderna hus över lag är konstruerade och byggda för att vara radonsäkra. Även om moderna byggnormer ofta innefattar radonbeständiga byggtekniker, tillämpas de inte universellt. Och även när de används garanterar de inte en radonfri miljö. Att mäta radonhalten är det enda sättet att bedöma den faktiska risken i ett hem, oavsett byggår.
Risken för radonexponering bestäms alltså inte av en byggnads ålder utan i första hand av förekomsten av uran i marken under den. Och den kan variera kraftigt från en plats till en annan.
Myt #4: Att mäta radon i ett hus eller på en arbetsplats är komplicerat och tidskrävande
I de flesta fall är genomförandet av en radonmätning både enkel och kostnadseffektiv. För den som anlitar ett ackrediterat laboratorium går det oftast snabbt att få ett tillförlitligt svar på radonhalten i den aktuella fastigheten. Radonova kan erbjuda färdiga testpaket som matchar de förutsättningar som råder i det enskilda fallet. Man beställer rätt radonmätningspaket online, får det hemskickat med tydliga instruktioner och returnerar till laboratoriet efter genomförd mätning. Resultatet kommer snabbt och processen är till stor del digitaliserad.
För flerfamiljsbostäder och arbetsplatser krävs i de flesta fall fler mätpunkter men med ett ackrediterat radonlaboratorium går det även i dessa fall att genomföra en radonmätning som är tillförlitlig, smidig och kostnadseffektiv.
Myt #5: Att sänka radonhalten är dyrt
Processen att sänka förhöjda radonhalter är i de flesta fall enklare än man tror. Oftast kan man lösa radonproblematiken genom att täta punkter där radon läcker in från marken. Det kan till exempel vara sprickor i golvet eller fogar kring vatten- och avloppsrör. Detta i kombination med att man med olika tekniker suger bort radongas från marken under huset eller skapar ett övertryck i fastigheten så radongas inte läcker in. På arbetsplatser kan man ofta lösa det genom förändrad ventilation.
För en privatperson i villa kostar en radonutredning och en radonsänkande åtgärd ofta någonstans i spannet 20 000 till 40 000 kronor.