En medeltidsborg i Roslagssandsten

Vildmannen 7 har en för Stockholm helt unik fasad. Fågelskulpturerna på byggnadens taknock är placerade så att för den som står på marken och ser på fåglarna är det med himlen som fond. Foto: Erik G Svensson

Fastigheten Vildmannen 7 utmärker sig med sin ovanliga fasad som är inspirerad av medeltida arkitektur. Fasaden är byggd helt i Roslagssandsten med ornament som blommar, fåglar och apor.

Av: Sofia Gad

b
Närbild på en av aporna till höger ovanför huvudentrén. Foto: Maria Cruseman

Vildmannen 7, vid korsningen Biblioteksgatan/Jakobsbergsgatan i Stockholm, uppfördes mellan åren 1895–1897. Två arkitekter delade på uppgiften att gestalta huset. Erik Josephson formgav fasaden och Gottfrid Karlsson var ansvarig för interiören. 1918 köpte Hufvudstaden fastigheten.

Genom åren har fastigheten genomgått en rad ombyggnationer. I november 2017 utbröt en omfattande brand som totalförstörde byggnaden invändigt. Glädjande nog klarade sig stenfasaden. Stadion Arkitekter fick i uppdrag att rita den nya byggnaden som skulle uppföras innanför den sparade fasaden. Byggnaden stod klar 2023.

– Efter inventeringen av fasadens skador som utfördes av forskningsinstitutet RISE, gjordes bedömningen att endast 5–7 procent av fasaden behövde bytas ut. Det blev lite av ett detektivarbete att hitta ny Roslagssandsten eftersom den sågas och huggs till av stenblock som ligger i naturen, säger Niklas Engvall, projektledare på Hufvudstaden.  

b
Huvudentrén inramas av en kvinnofigur med handspegel, Venus, och en mansfigur med knölpåk, Vildmannen. Foto: Åke E:son Lindman

Särskilt kulturhistoriskt värde

Fastigheten är blåklassad med synnerligen höga kulturhistoriska värden enligt Stadsmuseets klassificeringssystem. Det innebär bland annat att fasaden ej får förvanskas. Fasaden består av en sammanmurad konstruktion av sandsten och bärande tegelmur.

– Den nya byggnaden innanför stöttar stenfasaden och för att inte påverka stadsbilden är nya delen gestaltad så den inte syns från gatan, säger Tomas Kempe, ansvarig arkitekt och vd för Stadion arkitekter.

Den sockelvåning i betong som tidigare täckte vissa nedre delar av stenfasaden har bilats bort för att återgå till arkitekten Erik Josephsons ursprungliga gestaltning. För att förlänga fasadens livslängd beslutades även att inga laster, förutom dess egenvikt kommer att påföras fasaden i framtiden.

b
Mätning under arbetet med att restaurera fasaden. Inför att trasiga stenar byttes ut tvättades fasaden och alla fogar gjordes om. Foto: Hufvudstaden/OTW

– Ett sådant här projekt, med den komplexitet som det var från dag ett, i en av Stockholms mest centrala delar, måste man göra tillsammans. Annars skulle det aldrig gå att genomföra. Både fasaden och de nya inre delarna har restaurerats och byggts för att hålla i minst hundra år, säger Niklas Engvall.

– Den inre byggnaden är modern och samtidigt klassisk. Marmor, koppar, mässing och ek går igen genom hela fastigheten. Som exempel är porten till huvudentrén i ek och innanför är en entréhall i marmor med fem meter högt i tak. Gården har fått en modern utformning med aningar till före branden såsom lanterniner och den ljusa putsen. Det har varit spännande att få vara arkitekt i detta unika projekt, avslutar Tomas Kempe.    

b
Entréporten i original klarade sig från skador. Den var som tur var på renovering då branden bröt ut. Porten utformades av skulptören Christian Eriksson och grodorna i den skulpterade portalomfattningen lär vara utförda av Per Hasselberg. Foto: Åke E:son Lindman
b
Entréhall med portik. Väggar av ljus Ekebergs marmor med kannelyrer som sockel. Foto: Åke E:son Lindman
b
Huvudtrappa till kontor. Entréhall i ljus marmor. Foto: Åke E:son Lindman