Repetitiva arbetsuppgifter slösar mycket tid när en byggnad projekteras. Men med nyskapande och innovativ digital teknik skapas ett nytt arbetssätt som drastiskt minskar handpåläggningen. Det frigör byggnadsingenjören som kan ägna sin tid åt mer kvalificerade uppgifter.
Av: Love Janson | Foto: Nordic BIM Group
Intresset för att skapa effektiva arbetsflöden i byggprocessen ökar, inte minst när en byggnad ska projekteras. Det är en kreativ fas där byggnadsingenjören förverkligar gestaltningen, realiserar idéer och hittar lösningar på problem. Synpunkter från samrådsmöten strömmar till och utvecklar uppdraget vidare.
Det är en flexibel process där ritningsunderlaget ständigt uppdateras med ny information som läggs in i 3Dmodellen.
Men ju större projektet är, desto mer växer mängden data. Arbetsuppgifterna ökar och beroende på hur komplexa de är, tar de tid att genomföra. Inte särskilt produktivt och det påverkar hur projekttiden används.
Automatiserat arbetsflöde
Lösningen är en helt ny teknik där ingenjören inte längre modifierar, lägger till och justerar detaljerna i ritningsmodellen för hand. Istället skapar ingenjören en egen process med hjälp av ett program som sedan styr uppdateringen av modellen.
– Det är ett nytt sätt att tänka där man bygger ett arbetsflöde av data och regler som automatiskt uppdaterar ritningsmodellen utan handpåläggning, berättar Kristoffer Jeppsson som är lösningsarkitekt och byggnadsingenjör på Nordic BIM Group.
En nyskapande och innovativ teknik som kallas parametrisk design där processen är i fokus, inte själva arbetet i modellen som brukligt är. Processen kan se ut på olika sätt. Kristoffer lyfter fram en visuell metod som kan liknas vid ett flödesschema, en grafisk struktur av stationer där varje station styr designen och egenskaper av detaljer på ritningen.
– Den visuella processen och ritningsmodellen är sammankopplade och ingenjören har båda synliga på sin skärm samtidigt, förklarar Kristoffer. Genom att ändra ett värde i stationerna i den visuella processen får det ett genomslag direkt i modellen.
I projekteringen bygger ingenjören den visuella processen med de antalet stationer som behövs för att byggnaden ska kunna modelleras fram i datorn. I varje station lägger ingenjören till värden och egenskaper för varje detalj i modellen. Gradvis växer en struktur fram som styr hela projekteringen.
Hur går det praktiskt till? Här är ett förenklat exempel. I en byggnads våningsplan är fem betongpelare utplacerade i stommen. Resultatet av hållbarhetsberäkningarna kräver att pelarnas dimensioner utökas med tio centimeter i bredd. Istället för att ändra varje pelare i 3Dmodellen för hand går ingenjören in på den station i den visuella processen som reglerar dimensionerna och ändrar värdet för alla pelarna genom att dra i ett reglage. Efter en ny analys behövs ytterligare två centimeter läggas till för att uppnå en stabil stomme. Reglaget justeras till 12 centimeter och efter en ny analys visade det sig att den nya dimensionen gav den önskade stabiliteten.
På så sätt justerar ingenjören de reglage som styr modellen, oavsett vad man behöver lägga till eller ändra, till exempel fönsterstorlekar, hur VVSledningarna är dragna, dimensionerna på fläktrum eller se till att egenskaper har rätta värden. Men det handlar också om det som är utanför byggnaden.
– Man kan också studera hur dagsljuset faller in i ett bostadsområde och bestämma plats för utomhusbelysning eller analysera buller och klimatpåverkan.
En intressant utveckling av tekniken är att koppla på AIfunktioner i processen för att få AIdrivna algoritmer som exempelvis mönsterigenkänning, vilket gör parametrisk design till ett mycket viktigt verktyg framöver, tror Kristoffer.
Den nya tekniken effektiviserar och sparar mycket tid i hela byggprojektet menar Kristoffer.
– Med detta nya sätt slösar inte längre ingenjören sin tid på repetitiva arbetsuppgifter utan kan ägna sig åt mer kvalificerade uppgifter som att lösa problem och utmaningar. Ritningen kvalitetssäkras när man inte behöver lägga till uppgifter för hand och då elimineras mänskliga fel.
Visuella förslag
Tekniken är inte bara nyttig i en tidig fas av projekteringen. Kristoffer nämner ett fall där man i ett sent skede bestämde sig för att förändra fasaden på en byggnad. Istället för att lägga enormt mycket tid på att designa nya förslag i modellen användes istället det visuella sättet och kunde enkelt och snabbt få fram förslag på hur fasaden skulle kunna se ut.
Att kunna spara tid är alltid välkommet i byggbranschen. Med denna nya teknik frigörs inte bara tid utan även resurser och kompetens som kan användas bättre än på tidsslösande och enformiga arbetsuppgifter. Det kan ju en dator göra effektivare. ■