Kunskapen och medvetenheten om utomhusbelysningens påverkan på djurlivet ökar stadigt, vilket gör att fler har vidtagit åtgärder för att åstadkomma en funktionell utomhusbelysning som samtidigt minimerar effekterna på djurlivet. Ljuset har många olika och komplicerade effekter på olika arter och ekosystem. Vissa arter dras till eller skräms bort av ljuset, beroende på deras beteende och plats.
Text: Annika Wihlborg
Utmaningen med utomhusbelysning är att värna om vår ekologiska miljö och vårt ekosystem samtidigt som vi värnar om trygghet och säkerhet för människor att kunna vistas utomhus när det är mörkt.
−Vissa miljöer, såsom skyddade miljöer eller miljöer där ljuset sprids över stora områden, är mera känsliga och där kan ljuset också ha en större påverkan. I skyddade miljöer finns ofta arter som är känsliga för påverkan av mänskliga aktiviteter och ljus på natten kan leda till en minskad habitatyta för ljuskänsliga arter. I öppna områden finns inget som stoppar ljuset och arter som attraheras av ljus lockas till belysningen från större öppna områden jämfört med i exempelvis en högväxt skog. Även akvatiska miljöer såsom sjöar, vattendrag och kuster eftersom ljusets sprids över stora ytor och för att akvatiska organismer generellt är mer känsliga för ljuspåverkan på natten, säger Annika Jägerbrand, Universitetslektor i biologi på Högskolan i Gävle.
Några av de vanligaste åtgärderna för att minska påverkan på djurlivet är att nyttja närvarostyrd belysning, avskärmade armaturer som begränsar ljusspridningen samt nattsänkning av belysningen under de timmar på dygnet då få människor rör sig ute.
Använd fysiska strukturer för att begränsa ljusets spridning
Man får ofta anpassa styrningen och åtgärder utifrån platsens specifika förutsättningar och artförekomster eftersom det i dagsläget inte finns standarder för minskad ekologisk påverkan.
−Det bästa är att kombinera flera åtgärder eftersom det kan finnas flera olika typer av organismer som påverkas. Närvarostyrd belysning som designas på ett säkert sätt är det mest optimala för både miljön och människor, speciellt om man kan kombinera det med låg färgtemperatur såsom under 3000K och lite blått ljus och begränsa spridningen i sidoområdet genom optiken. Andra sätt är att ha 3000K vissa tider på dygnet för att människor ska vara säkra och sen växla till lägre färgtemperatur och belysningsstyrka vid andra tider på dygnet, säger Annika Jägerbrand.
Hon rekommenderar även att använda fysiska strukturer runtom för att begränsa ljusets spridning, antingen genom anpassningar i ljusdesign, platsens utformning eller att man gör anpassningsåtgärder, exempelvis med hjälp av plank eller vegetation.
−En annan sak som sällan används är att anpassa belysningen utifrån temperaturen för att på så vis minska ljuset när insekter och kallblodiga organismer är som mest aktiva, det skulle kunna vara ett alternativ på platser där man vill värna pollinatörerna extra mycket men ändå har stort behov av belysning för trygghet för människor, säger Annika Jägerbrand.
Tunable LED kan bli vanligare framöver
Tekniken som begränsar den ekologiska påverkan utvecklas snabbt.
−Exempelvis tunable LED, som man kan justera färgtemperaturen på och andra nya tekniska anpassningar kommer nog att bli vanligare framöver. Exempelvis börjar man använda pollare och monokromatiska ljuskällor för att minska ekologisk påverkan på olika platser i Sverige och när man ser att detta fungerar kan fler komma att använda sig av det. Personligen jobbar jag mycket med standardisering och fokus är i dagsläget att ge rekommendationer för vetenskapliga studier så att ljusförhållandena i experimenten går att upprepa och jämföra mellan studier, säger Annika Jägerbrand.