Idag påverkas många svenska företag inom byggbranschen av oseriösa aktörer som inte följer lagar och avtalade villkor.
När företag agerar i strid med arbetslivets lagar eller avtal genom ett kvalificerat förfarande, klassas det som arbetslivskriminalitet. Vanliga metoder inkluderar utnyttjande av illegal arbetskraft, undvikande av arbetsrättslig lagstiftning och oegentligheter gällande lönebetalningar, sociala avgifter och skatter. Denna praxis leder till omfattande konsekvenser såsom snedvriden konkurrens och osäkra arbetsvillkor för arbetstagarna. De mest allvarliga fallen av arbetslivskriminalitet involverar ibland brott som människohandel, exploatering, arbetsmiljöbrott, bidragsfusk och skattebrott. Byggbranschen uppskattas förlora flera miljarder kronor i skatteintäkter till följd av arbetslivskriminalitet.
Problemet kompliceras av att det finns långa kedjor av underentreprenörer, vilket försvårar övervakningen som krävs. Arbetslivskriminaliteten är utbredd inom byggsektorn och anses utgöra den största risken för samhällsskador.
I februari 2024 gav regeringen delegationen mot arbetslivskriminalitet i uppdrag att analysera specifika arbetslivskriminella metoder inom byggbranschen och föreslå åtgärder. Detta initiativ följer bland annat regeringens förslag till lagändringar för att underlätta informationsutbyte mellan myndigheter. Utredningen förväntas vara klar i februari 2025.
För att motverka arbetslivskriminalitet kan beställare se till att de har verktyg för att kontrollera att entreprenörerna följer lagar och avtal. Entreprenadavtalet bör därför inkludera rättigheter som:
- Rätt för beställaren att genomföra fysiska kontroller på arbetsplatsen,
- Rätt för beställaren att granska lönespecifikationer och anställningsintyg,
- Rätt för beställaren att ta del av dokumentation som visar betalning av skatter och arbetsgivaravgifter med mera.
Källa: Morris Law AB